Svårt att nå landstingets mål

Blekinge
Vårdcentralerna har svårt att leva upp till landstingets mål och har problem att upprätthålla en god och säker vård. Det konstateras i en granskning av hälsovalet i Blekinge.
Foto:

I en granskning av hälsovalet i Blekinge konstateras det att flera vårdenheter har problem att tillhandahålla en god och säker vård. Otillräckliga ekonomiska resurser är en del av förklaringen.

Artikeln publicerades 19 juni 2017.

Revisions- och konsultföretaget EY har på uppdrag av landstingets revisorer granskat hälsovalet i Blekinge. Deras slutsats, efter att bland annat ha tittat närmare på verksamhetsberättelsen för 2016, är att vårdenheterna har svårt att leva upp till landstingets mål och har problem att upprätthålla en god och säker vård.

"Utvecklingen bedöms precis som tidigare år i huvudsak bero på svårigheter att rekrytera vårdpersonal, en ökad befolkning med ett ökat vårdbehov samt otillräckliga ekonomiska resurser som inte täcker det ökande vårdbehovet.", står det i verksamhetsberättelsen.

– Vi ser att den ekonomiska uppräkningen enligt index inte är tillräcklig då befolkningen i länet blir allt äldre. De ekonomiska förutsättningarna för vårdcentralerna har försämrats, säger Ralph Harlid, planeringsdirektör på Landstinget Blekinge.

Hälsovalet i Blekinge startade 2010 och innebär att medborgarna fritt kan välja vilken vårdcentral de vill vara knutna till.

Det konstateras också att andelen vårdenheter som uppfyller vårdgarantin, att få kontakt med primärvården samma dag man söker hjälp och få träffa en läkare inom sju dagar, har sjunkit under 2016. Även telefontillgängligheten har under de senaste åren blivit sämre för varje år.

Tillgängligheten till barnhälsovården är däremot väldigt god. Granskningen visar att alla barnfamiljer kan komma i kontakt med sin BHV-sjuksköterska samma dag.

Bemanningssituationen är också besvärlig. De flesta vårdenheterna har svårt att fylla sina tjänster och bemanningsproblemen gäller i stort sett alla yrkeskategorier.

– Att det finns problem även för vårdcentralerna på det området kan vi konstatera, men det är främst en fråga för nämnden för primärvård och folktandvård eftersom ersättningsgraderna ligger på deras bord, säger Ralph Harlid.

Revisorerna och granskningen kommer fram till att nämnden inte lever upp till målen för vårdcentralerna i egen regi, bland annat vad gäller just kostnader och budget.

Inte heller det förebyggande hälsoarbetet är tillfredsställande. Registreringsgraden av samtal om levnadsvanor är till exempel så låg att det inte går att kontrollera att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder följs. Anledningen till detta bedöms vara resurs- och tidsbrist.

– Vi är måna om att registrera i den omfattning som vi ska göra och skärper nu kraven på en bättre följsamhet och att rapportera till kvalitetsregister. Har enheterna svårt att bemanna och hinna med så är det inte konstigt om vissa saker nedprioriteras, säger Ralph Harlid.

Granskningen visar också på bristande samordning och problem med gränserna mellan sjukhusvård och primärvård.

– Det är inte specifikt för just Blekinge och i övergången mellan olika vårdgivare vet vi att exempelvis remisser inom ortopedin skickas tillbaka och att sjukvården får göra om samma saker som primärvården redan har gjort. Det är inget nytt, men något som vi jobbar med och försöker hitta rutiner för en så smidig övergång som möjligt, säger Ralph Harlid.

Det fastslås också att kunskap om och förståelse för hälsovalsmodellen behöver ökas och spridas i organisationen. Det behövs även förtydliganden om hur underskott ska hanteras.

Även landstingsstyrelsens uppföljning får kritik. De generella verksamhetsbesöken fick ställas in i våras på grund av tidsbrist. Revisorerna betonar vikten av att dessa genomförs framöver eftersom de bidrar utvecklingen av enheternas verksamhet.

I januari i år tillsatte landstingsstyrelsen en beredning som har gjort en översyn av hälsovalet och i maj lämnade flera förbättringsförslag. Det handlar till exempel om att förbättra kvalitetsregistreringen och att göra regelboken enklare och inte så detaljstyrande.

Även 2011 genomfördes en granskning av hälsovalet. De brister som då identifierades handlade om analyser av skillnader mellan vårdcentraler, kontroll på kostnader, vårdcentralernas möjlighet att styra insatserna och kostnaderna för medicinsk service. Flera av dessa problem återkommer även nu – sex år senare.

– Vi tar dessa anmärkningar på största allvar och får jobba vidare med detta, säger Ralph Harlid.