Familj

Jan Hinderson: ”Köpa eller hyra?”

Familj Artikeln publicerades
Köpa eller hyra cykel? Det är frågan.
Foto: Christine Olsson/TT
Köpa eller hyra cykel? Det är frågan.

Min cykel gnisslar och knirrar, så en dag inom en inte alltför avlägsen framtid ska jag nog smörja den.

Tänkte framför allt på det när jag cyklade en runda runt Aspö härförleden. Det var inte kulturhelg, så det var lugnt på vägarna när man kommit en liten bit från färjeläget och alla överfärjade bilar hade kört förbi.

Då hördes gnisslet och knirret lite mer i lugnet när man trampade i de rätt milda uppförsbackarna, bara omgiven av öns TBE-fästingängar.

Jo, jag ska vaccinera mig. Vilket år som helst. Till dess undviker jag att sätta fötterna utanför asfalterat område när jag är på Aspö och till Ryssberget har jag inga ärenden överhuvudtaget.

”Under årens lopp har jag lagt ur minst lika mycket på diverse underhåll och reparationer och dessutom monterat på en pakethållare.”

Det var ett sidospår, det var cykeln jag tänkte skriva om den här torsdagen.

Jag köpte den för typ 15 år sen, kanske snarare 20, på Ica Maxi i Ronneby. Den kostade strax över 2 000 spänn och det var rätt billigt även då, tror jag. Under årens lopp har jag lagt ur minst lika mycket på diverse underhåll och reparationer och dessutom monterat på en pakethållare även fram för att kunna köra större varor från butiken.

Men säg att den kostat mig 5 000 på 20 år, ungefär så mycket som en ny cykel kostar i dag. Och räknat på tid blir det 250 kronor om året.

Och just 250 kronor om året är exakt lika mycket som min dotter, som bor i Malmö, betalar om året för att vara med i ett hyrcykelsystem.

Man behöver visserligen hämta cykeln på vissa ställen och ställa tillbaka den på vissa ställen och bara använda den en timme åt gången. Men det funkar alldeles lagom för hennes dagliga turer mellan lägenheten och universitetet där hon pluggar.

Det är ett exempel på den nya postmoderna ekonomin, där man hyr en tjänst eller tillgång till en sak, istället för att köpa en vara. Ikea, till exempel, ligger tydligen i startgroparna för att hyra ut hela möblemang.

Men åter till cyklarna. På 20 år, om dottern bor i Malmö så länge och hyrbolaget inte höjer priserna, har hon betalat 5 000 – lika mycket som en ny cykel skulle kostat.

Men chansen att ha kvar samma cykel i Malmö i 20 år utan att någon stjäl den är väl inte jättestor. Min andra dotter blev av sin cykel efter bara två år när hon bodde i Malmö.

Hyra är förstås inte enda lösningen. Man kan förstås göra som en kompis jag hade i Lund där jag bodde en gång i tiden. För att ingen skulle komma på idén att stjäla hans herrcykel målade han den skär med vita hjärtan på. Det var rysligt fult, men effektivt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.