Familj

Joel Petersson: ”När katten är borta, och så vidare…”

Familj
Möss i sommarstugan slipper man gärna.
Foto: TT
Möss i sommarstugan slipper man gärna.

Jag gillar inte objudna besökare, och då får de skylla sig själva om jag tar till våld för att bli av med dem.

Att skaffa en sommarstuga har gett mig och sambon stor glädje, men också viss oro och frustration. Lås och reglar bekommer inte somliga, de kommer och går som de själva vill. Stryker kring knuten, tränger sig in där de inte har att göra och rotar runt bland våra grejer.

Och att anmäla intrånget till någon myndighet är bara att utesluta. De skulle inte ens bry sig om att ta en anmälan. Och hur skulle man förklara signalementet på den misstänkte? ”Hen är ganska liten, har gråbrunt hår, ett nervöst och ryckigt sätt att röra sig … och en svans som är lika lång som resten av kroppen.”

”Man får vara glad för det lilla, men likväl handlar det inte om några väluppfostrade Disney-möss som går på bakbenen och bara vill hjälpa till att sy om ett klädesplagg eller två.”

 

Vi har möss i sommarstugan, eller i alla fall i anslutning till den. De prasslar i buskarna, kilar omkring i grunden och tittar ibland fram ur en glipa eller skreva.

Det kunde i och för sig ha varit värre, det kunde ha varit rejäla råttor som tränger sig på. Jag har ingen examen i biologi men gissningsvis rör det sig om skogsmöss, möjligen husmöss. Man får vara glad för det lilla, men likväl handlar det inte om några väluppfostrade Disney-möss som går på bakbenen och bara vill hjälpa till att sy om ett klädesplagg eller två.

Nej, här gäller det att vidta nödvändiga åtgärder.

Gift är inget vapen jag känner mig bekväm med. Jag ogillar tanken på kemisk krigföring och vill inte bidra med mer gifter i näringskedjan och naturen än vad som redan finns, så den möjligheten utgår.

Katt sägs vara det effektivaste sättet att bli av med möss, men jag äger ingen. Vi har bara en kanin, och någonting säger mig att hon inte skulle vara till någon större nytta. Troligen skulle hon bara sympatisera med de små gnagarna och hoppa i en annan riktning.

Klassiska musfällor får det bli. Rotar fram några ur förrådet och riggar upp dem kring stugan. Betar med lite godsaker insmetade i barbecuesås och hoppas att lukten ska väcka intresse. Har fått höra att jordnötssmör ska vara väldigt effektivt, men då jag åt upp det sista för några veckor sedan får grilltillbehöret duga.

Nästa morgon vittjar jag med viss anspänning fällorna och kan konstatera att samtliga har slagit igen, … men är mer eller mindre tomma. Inga möss, och i vissa fall inte heller något bete. Snopet inser jag att de har låtit sig väl smaka och sedan dragit vidare i jakt på efterrätt. Det enda som saknas är en liten lapp med pyttig stil där det står ”Tack för grillbuffén! Såsen var god.”.

1–0 till mössen.