Familj

Maria Steen: ”En dag på varuhuset - på riktigt”

Familj
Foto: Audun Braastad

Visst känns det att vi går mot en vår (TITTA INTE UT!) och då vill man starta om, komma med något nytt, skaffa sig något nytt. Markera en förändring på något sätt.

Då sätter man sig i bilen och åker till det där stora möbelvaruhuset igen. Ni vet vilket jag menar.

Man kommer dit en rusningsdag, man kommer alltid fel dag, och hittar en parkering ganska nära grannkommunen - så stor är det stora möbelvaruhusets parkeringsplats.

Man går femton steg mot entrén och så vänder man sig om och försöker memorera hållpunkter för att hitta bilen när man kommer ut igen.

Ytterligare några steg, och så drar man till sig en kundvagn som är så stor att den skulle kunna rymma halva ICA:n därhemma.

Kärran är oftast en kraftig over kill, eftersom man nio gånger av tio kommer hem endast med ljus och servetter och gladeligen hade klarat sig med en liten korg.

Väl framme i entrén passar man på att gå på toa. Nu väntar en långpromenad som inte går av för hackor.

”Då håller man på att passera vad som motsvarar Vasaloppets blåbärssoppekontroll i Evertsberg. Restaurangen.”

Jag glömde att slå på stegräknaren, men man klarar lätt av Världshälsoorganisationens rekommenderade dos den dagen. Här är det inte tal om ”ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten”. Här är det mer frågan om ”10 000 steg för människan och trappstegen ’Bekväm’ (299:-) för mänskligheten.”

Kanske tur att man tog den stora vagnen ändå.

Plötsligt känner man hur hungern börjar göra sig påmind. Visst luktar det mat? Bara så där fint att det retar nån liten igenkänning i näsan.

Då håller man på att passera vad som motsvarar Vasaloppets blåbärssoppekontroll i Evertsberg. Restaurangen.

Klart man är lite sugen.

Det är inte franska köket med två korslagda ärtor och ett vin för 523 kronor flaskan. Men man står sig rätt bra på räkmacka och en Ramlösa också.

Fortsatt vandring.

Nästan framme vid kassan upptäcker man att värmeljusen man plockat åt sig 45 minuter tidigare, finns i billigare variant närmre utgången. Vad gör man? Tar en Golgatavandring tillbaka och byter? Nej, man gör som alla andra som upptäckt samma sak: Ställer de dyrare på hög och tar den billigare som om ingenting har hänt.

Och nu gäller det bara att hitta bilen. Nån som kommer ihåg var vi parkerade…?