Maria Steen: Maria Steen: ”Inte är det alltid skamligt att hylla det materiella”
Jag vet att kockar gärna har med sig sina egna knivar om de ska hjälpa till i någon annans kök. Jag skulle gärna vilja bära med mig några stekpannor i stället.
Jag känner dem så väl. En gillar stekt ägg. Den kickar generöst till redan på sexan. Den lite djupare vill ha mer kräm innan den låter smöret säga sitt. Minst sjuan, för att man ska kunna stå där och vänta tills man vet att nu är det min tur. Det är ett fantastiskt ljud. Det för en till litteraturens och filmens värld. ”När smöret tystnar”, så att säga.
Jag har en rekorderlig plättlagg också. Visst är små plättar mycket godare än pannkakor? Det är samma smet, men mig lurar man inte.
Grillpannan är också en kär vän. Levererar tjusigt randiga små köttbitar. För att inte tala om den lilla minsta pannan som bjuder på så fina små omeletter att det nästan är synd att äta upp dem.
””Det för en till litteraturens och filmens värld. ”När smöret tystnar”, så att säga.””
Ett alldeles nytt förhållande, det är så nytt att vi knappt lärt känna varandra ännu (även om det kanske hade behövts…), är en ny dammsugare. Den är elegant på något sätt och inte lika burdus som gamla Dolphin, salig i åminnelse. Dolphin kunde gladeligen försöka dra i sig både små mattor och golvlister – den nya är mer diskret, sköter sitt jobb effektivt och handtaget ligger fint i handen.
Den har också en liten genomskinlig behållare så att man kan se vad man har sugit upp. Jättebra, när man har hört att det klingat till röret och man undrar vad man just skickat till Nangiala.
Man ser ju också vad man åstadkommit. Ungefär som många tittar i näsduken efter att de har snytit sig.
Jag vet, världsliga ting är inte allt. Men de kan förgylla vardagen. Och det är alltid kul att vara lite kär.
PS! Brandsläckaren längst ner till vänster på bilden står där bara för att påminna om hur olämpligt det är för en amatör att flambera. Kommer inte på fråga. DS!
