Familj

Maria Steen: ”Saker och ting måste få ta tid ibland”

Familj Artikeln publicerades
Jamie Oliver, en av kockvärldens största tv-profiler.
Foto: FREDRIK PERSSON
Jamie Oliver, en av kockvärldens största tv-profiler.

Det är bara att erkänna - jag älskar matlagningsprogram.

Utom de där när kökschefen vrålar åt sina medarbetare så marängen vägrar lyfta.

Jag kan livligt föreställa mig att det kan bli tröttsamt för de som inte är intresserade. TV-kanalerna svämmar över av program om stora kockar, små kockar, såna som vill bli kockar, de som tror att de är det och så Paolo Roberto och hans italienska fastrar på det. Underbart.

Man kan i och för sig få lite komplex för sin egen korvgryta, men den ska också ha sin piff.

” Om smakerna ska gifta sig i hans rätter så blir det knappt tid till en borgerlig vigsel.”

Men jag gillar inte de som har så förtvivlat bråttom. Som om matlagningen är en plåga som man bör raska av så fort som möjligt. Ta till exempel Jamie Oliver som helst ska laga allting på en kvart. Det är såna hastighetsprov så man är helt slut innan han slängt upp maten på tallriken.

Om smakerna ska gifta sig i hans rätter så blir det knappt tid till en borgerlig vigsel.

Det är i dag precis ett halvår sedan jag pensionerade mig. Gissa om det främjar matlagningen. Tänk att en tisdag kunna stå och glo på en fond som ska koka ihop i två timmar. Man kan i och för sig göra annat under tiden. Men det kan man ju ta i morgon.

Man kan läsa recept och fördjupa sig i varför den ena kocken kokar hummersoppan med konjaken i redan från början, medan en annan skvätter i den precis på slutet. Det är sådana djupa frågeställningar som man får tid att grunna på.

Samtidigt kalvar isbergen på nordpolen men det får man ta i en särskild ordning.

Jag har i alla fall städat bland mina recept och slängt de som i och för sig inte var så dumma, men man känner ändå att det där var inte värt jobbet.

Jag gör inte som en bekant som även sparar recept med en prydlig notering i kanten: ”Inte gott”.

Det finns också recept man rensar ut bara för att de ger dåliga minnen. Som den hela kycklingen i lergryta. När jag tog ut grytan ur ugnen gled den ur händerna och 200-gradig buljong lämnade sitt näste och flög ut över köket tillsammans med kycklingen som verkade ha fått flygförmågan tillbaka.

Själv gjorde jag ett jämfotahopp värdigt Aronssons avstämda när han skickade Sverige till EM-final i handbollen förra veckan.

Så, laga mat är ingen lek. Det kan kräva en del benstyrka också.