Forskare med företag i ryggen
 | Nyblivna licentiaterna Lars-Ola Damm och Kennet Henningsson framför UIQ, ett av de företag de samarbetet med. Foto: Jan Hinderson | RONNEBY · Lars-Ola Damm har forskat hos Ericsson, Kennet Henningsson har forskat hos UIQ.
– Samarbetet med företagen innebär att man jobbar med verkliga problem, säger Kennet Henningsson.
Båda lade fram sina licentiatavhandlingar strax före påsk. De ingår bägge i det stora forskningsprojektet Besq, där ett antal BTH-forskare och forskarstudenter samarbetar med ett halvdussin företag på området mjukvaruutveckling.
Anställd på Ericsson
De har lite olika utgångspunkter. Lars-Ola Damm är industridoktorand. När han började forska var han anställd på Ericsson, och har fortsatt vara det:
– Jag var inställd på att jobba i industrin och kände mig färdig med högskolan. Sen dök den här möjligheten upp och då blev det intressant att forska. Jag har jobbat på Ericsson 20 procent och forskat 80. Ericsson betalar halva min lön och högskolan halva.
– Jag har suttit på Ericsson hela tiden under arbetet och kunnat gå in och jobba direkt med förbättringar i deras pågående utvecklingsprojekt. Som forskare kan man ta nytta av högskolan för att hålla sig i framkanten och tillföra kompetens utifrån in i företaget, säger Lars-Ola Damm.
Kennet Henningsson har varit vanlig doktorand, med 80 procent forskning och resten av tiden som undervisning på högskolan.
– Jag har också tillbringat mycket tid på UIQ, men har inte varit riktigt lika nära företaget, säger han.
Å andra sidan ingår UIQ i samma Soft Center som högskolan; det är i princip bara en korridor bort. Och så länge Ericsson fanns kvar i Ronneby och på Soft Center satt Per-Ola Damm i det röda tornet några våningar över högskolan.
Bådas forskning i ämnet programvaruteknik har liknande inriktning. Det handlar om hur man tidigt upptäcker och eliminerar fel och defekter i programvaran.
Tillämpad forskning
– Det handlar om att dra lärdom av defekter i programvaran, så att man hindrar dem från att uppstå. Fokus ligger på effektivisering, säger Kennet Henningsson.
– Det pågår ju en ständig förbättringsprocess, företagen behöver både höja kvaliteten och snabba upp utvecklingen. Ju färre fel man får, desto snabbare kan man ta fram ny mjukvara.
– Det här vi gör handlar om tillämpad forskning, där företagen ska ha direkt nytta av det vi gör. Och det har de uttryckt att de haft, säger Per-Ola Damm.
– Båda företagen är ju själva duktiga på detta från början. Vi har kunnat hitta förbättringar, men det beror också på att det finns mätningar och strukturer i systemen som gör att man kan genomföra undersökningar, säger Kennet Henningsson.
Släpper inte detaljer
Akademisk forskning är en öppen verksamhet, den bygger på att man publicerar sina resultat för kolleger och hela världen. Däremot präglas mycket av utvecklingsarbetet inom företagen av hemlighetsmakeri inför konkurrenterna.
Hur fri och öppen kan man vara som tillämpad forskare i samarbete med industrin?
– Våra resultat och slutsatser är offentliga. Men det finns en detaljnivå som vi inte redovisar för andra än företaget. Exakta mätvärden redovisar vi inte – och den akademiska världen är också mer intresserade av resultaten på generell nivå, säger Kennet Henningsson
– Men det finns ju ytterligare en ännu mer detaljerad nivå: Det vi har i våra huvuden. Det kan ingen ta ifrån oss.
Vill ha riktigt jobb
En licentiatexamen är resultatet av ett par års forskningsarbete, och halvvägs till en doktorsexamen.
Per-Ola Damm som hållit sig inom industrin tänker forska vidare till en doktorshatt.
– Jag kan tänka mig att fortsätta forska även efter doktorsexamen. Men jag kommer alltid att ha en fot i industrin.
Kennet Henningsson som tagit den mer traditionella vägen, vill däremot ut ur akademin:
– Jag ska hålla i ett par sommarkurser. Men sen kommer jag att leta efter ett riktigt jobb, industrin lockar och jag hoppas kunna hitta något där jag kan använda den kompetens jag skaffat mig nu, säger han.
Jan Hinderson Publicerad 2005-04-11 03:00. Senast uppdaterad 2007-02-21 14:36
 |