Satsa mer på fler jobb
Under tisdagen hade Riksdagens finansutskott ett seminarium om det finanspolitiska rådets årliga rapport. När Anders Borg inrättade rådet var jag ganska skeptisk. Jag trodde att nationalekonomer i rådet mest skulle framföra sin vanliga klagosång.
Det är bara att erkänna att jag fick fel. För det första bygger nationalekonomin i dag mindre på teoretiska modeller och mer på belagda fakta. Dessutom har rådet inte varit speciellt enkelspårig i sin kritik.
Visst präglas deras synsätt av att ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning är överordnad jämt fördelad välfärd. Men det är ändå otvetydigt att rådets synpunkter på den samlade politiken är både väl underbyggda och intressanta.
Till att börja med lyfter man den övergripande ekonomiska politiken i rapporten. Sedan tidigt 1990-talet har denna fråga varit mer eller mindre död i det politiska samtalet. I och med att regeringen lagt fast ramarna för hur expansiv budgeten ska vara har oppositionen ansett sig tvungen att acceptera detta.
Varje krona i satsning utöver detta har setts som en ansvarslös politik. I rapporten analyseras däremot när en expansiv finanspolitik är möjlig och när den inte är det.
Satsningar som av medborgarna anses leda till framtida ekonomiska åtstramningar fungerar inte. I Sverige, med sunda statsfinanser, finns emellertid möjlighet att föra en mer expansiv och sysselsättningsbefrämjande politik.
Samma synpunkt har framförts från LO. Det är dock otvetydigt så att Göran Perssons strama finanspolitik och överskottsmål är något många kan glädja sig åt i dag.
Sverige är ett av få länder i Europa som verkar klara denna lågkonjunktur utan att behöva genomföra några stora åtstramningspaket.
Ytterligare en intressant analys, och då väljer jag ändå att utelämna deras kritik mot sjukförsäkringsreformerna, är den av regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitik. Regeringen har valt att fortsätta neddragningen av arbetsmarknadsutbildningar för att i stället expandera billiga jobbsökaraktiviteter och reguljära utbildningar. Finanspolitiska rådet menar att det behövs fler kortare utbildningar riktade mot bristyrken.
Att framförallt utöka antalet högskoleplatser i lågkonjunktur riskerar leda till sänkt kvalitet och en överkonsumtion av utbildning. Det senare förstärks av försämringarna av arbetslöshetsersättningen som drabbat unga extra hårt.
Irene Wennemo
Publicerad 2010-05-26 03:00
  |
Stora årskullar ger makt åt de yngsta väljarna
Förstagångsväljarna har makt i år.
De är fler än det röstantal som skilde blocken förra valet. 18-19-åriga gymnasister kan avgöra valutgången.
 Original Gangsters vill ”besöka” Jomshof
Vilket parti har rätt om ungdomsarbetslösheten?
Karlshamn har bästa turistbyrån i länet
Slaget vid Blountville går i repris i Bräkne-Hoby
Miljönämnden kräver en avloppsplan
– Kommunens agerande tvingar oss att stänga
Många livesändningar på Bio Laxen i Mörrum
Minskar resandet med tusentals mil
Mycket på G efter sommarplågan
Eero har eget pensionärshem
Älgen står stilla ännu
Folkpartiet i enad front
Mordåtal dröjer mot 36-åring
Här möter företagarna politikerna för debatt
Gamla mått på matte i det fria
|
 |
|
Ta vara på lokala frågor
