Fackliga röster för Europa säger ja
Vid det senaste föreningsmötet med fackliga röster för Europa slogs fast att medlemskap i EMU är till stor fördel för alla – löntagare, pensionärer, studerande och företagare.
Nackdelarna med den gemensamma valutan skulle visa sig om varken regering/riksdag eller arbetsmarknadens parter kommer att inser att det är nya förutsättningar som gäller. Det innebär att utvägen att låta kronan minska i värde, när vi har dragit på oss för höga kostnader, är definitivt stängd.
Om vi återgår till att sluta avtal liknande de på 70- och 80-talen, som förvisso gav höga nominella ökningstal men mest innebar luft i lönekuverten, kommer det att stå oss dyrt i form av minskad konkurrenskraft och därmed ökad arbetslöshet.
Den som har en sådan pessimistisk inställning till våra valda ombuds vilja och förmåga att ta tillvara folkets och medlemmarnas intressen och därför hellre överlåter till att den internationella kapitalmarknaden att justera våra löner, bör inte rösta ja i folkomröstningen den 14 september.
Tanken att Sverige utanför EMU skulle kunna prioritera sysselsättningen hårdare är däremot felaktigt och bygger på en fundamental underskattning av den internationella kapitalmarknadens makt över ett litet land som vårt.
Om vi utanför EMU för en politik som ger ökad inflation skulle detta obönhörligen leda till högre räntor och en lägre kronkurs. Priset vi då får betala är ökad arbetslöshet och lägre reallöner. Även om vi utanför EMU skulle ha samma kostnadsutveckling som omvärlden skulle räntorna bli högre på grund av vår tidigare inflationshistoria och kapitalmarknaden misstror vår generella välfärdspolitik.
Högre räntor innebär lägre köpkraft för löntagarna och färre investeringar kommer tillstånd. Detta i sin tur leder till en något lägre ekonomisk tillväxt.
Vår verkliga finans och sysselsättningspolitiska frihet blir därför större inom EMU, trots att riksbankens styrning av den korta räntan överförs till den europeiska centralbanken. Under en lågkonjunktur kan vi i skyddet av en gemensam europeisk ränta och en gemensam valuta stimulera ekonomin, under förutsättning att vi ser till att ha tillräckliga överskott i de offentliga finanserna under högkonjunkturår.
Den internationella kapitalmarknaden kan då inte bestraffa en aktiv konjunkturpolitik av det slag som Keynes rekommenderade och Ernst Wigfors genomdrev. Den kan heller inte bestraffa vår generella välfärdspolitik genom att hålla nere löntagarnas köpkraft genom högre räntor och en lågt värderad svensk krona.
Därmed har en god grund skapats för en långsiktig tillväxtpolitik av det slag som vi hade under 50- och 60-talen. Om vi tar vara på denna möjlighet är upp till oss själva.
Bengt-Christer Nilsson, metallare och medlem i Fackliga röster för Europa säger ja
Publicerad 2003-02-03 03:00. Senast uppdaterad 2007-02-21 14:35
  |
Stora årskullar ger makt åt de yngsta väljarna
Förstagångsväljarna har makt i år.
De är fler än det röstantal som skilde blocken förra valet. 18-19-åriga gymnasister kan avgöra valutgången.
 Original Gangsters vill ”besöka” Jomshof
Vilket parti har rätt om ungdomsarbetslösheten?
Karlshamn har bästa turistbyrån i länet
Slaget vid Blountville går i repris i Bräkne-Hoby
Miljönämnden kräver en avloppsplan
– Kommunens agerande tvingar oss att stänga
Många livesändningar på Bio Laxen i Mörrum
Minskar resandet med tusentals mil
Mycket på G efter sommarplågan
Eero har eget pensionärshem
Älgen står stilla ännu
Folkpartiet i enad front
Mordåtal dröjer mot 36-åring
Här möter företagarna politikerna för debatt
Gamla mått på matte i det fria
|
 |
|
Ulf skrev bok om sorgen efter hustruns död (2010-08-27)
