"Alternativa fakta" på Sölvesborgs hemsida

Hans Milton, Sölvesborg ,
Sölvesborgs kommunalråd Helen Björklund, (S) och kommunchefen Lars Ericsson får frågor av Hans Milton om kommunvapnet. Foto:Arkiv

Sölvesborgs stads medeltida heraldiska vapen har i mer än femhundra år varit ett självklart visuellt uttryck för invånarnas gemensamma identitet, samhörighet och medborgarrättigheter.

Artikeln publicerades 15 juni 2017.

Det utgör ännu i dag en lika stabil grund för en positiv ortskänsla för alla sölvesborgare och därmed också för våra kontakter med världen runtomkring.

Stadsvapnet antogs som ett gemensamt kommunvapen vid sammanläggningen mellan Sölvesborgs stad och landskommunerna på Lister 1971. Sedan 2007 använder kommunen utöver detta vapen parallellt också ett figurmärke.

Till skillnad mot ett vapen, som strikt har definierats i ord, är den senare logotypen således inte bestämd till sitt innehåll utan endast till sin form, till sitt utseende. Ett sådant märke kan därför inte användas som vapenbild. Den har därför i allmänhet visat sig vara av relativt kortlivad natur, inte varit "i tiden", medan däremot heraldiska emblem stått sig under århundraden.

Figurmärket har ju dessutom inte på ett övertygande sätt visats kunna kommunicera sina tillskrivna värden till avsedda interna eller externa målgrupper utan i sig förefaller vila på alltför mångtydiga, abstrakta konstellationer.

Tvärtom talar alltmer för att märket med alla sina krumelurer i jämförelse med kommunens unika heraldiska vapen har uppenbara brister som en allmänt önskvärd enkel, enhetlig, tydlig, långsiktigt hållbar och därigenom helt given, exklusiv identitetsmarkör för såväl kommunen som dess invånare.

Med dubbla ansikten och kluven tunga?

Kommunens grafiska profil är vårt visuella ansikte och måste baseras på enhetlighet och tydlighet. Den av Kommunfullmäktige beslutade nyordningen innebär i likhet med den gamla att vi dessvärre fortsätter att använda oss av dubbla ansikten och signaler - ett för särskilda tillfällen (kommunvapnet) och ett för all övrig kommunikation (figurmärket). Detta är ur ett strikt kommunikativt perspektiv givetvis både ologiskt och mycket olyckligt.

Det skenbart och föga genomtänkta moderna figurmärket torde tämligen snart framstå som det uppenbart otidsenliga och mossiga alternativet.

Vad är sant och vad är falskt om vårt kommunvapen?

Mot denna bakgrund ser jag det som absolut nödvändigt att först beskriva och sedan korrigera Sölvesborgs kommuns på sin egen hemsida osakliga och missvisande redogörelse för kommunvapnets genesis, basfunktioner, symbolvärden och rättsliga status.

För ett hos Patent- och registreringsverket registrerat kommunvapen gäller att om en näringsidkare i kommersiellt syfte vill använda sig av vapnet som varukännetecken i sin näringsverksamhet måste tillstånd dessförinnan ges av kommunen. All annan användning av kommunvapnet är dock i princip fri. "Kommunen ska inte ge tillstånd eftersom det inte behövs. Användaren behöver inte ens be om lov". (Riksarkivet, Vägledning om kommunvapen 2013).

Jag har tidigare förundrats över, varför Sölvesborgs kommun med en nästintill sakramental envishet och tvärtemot all såväl historisk som juridisk expertis fortsätter att kontinuerligt mata sin omvärld med "alternativa fakta" om sitt kommunvapen. Om det inte bara är ett eget påhitt, borde nog kommunchefen eller kommunalrådet för allmänheten åtminstone klargöra varifrån man har entusiasmerats till detta.