Ansvarsfulla avtal krävs för säkrade jobb

Insändare Artikeln publicerades

Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Blekinge län och resten av Sverige, och utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.

I detta osäkra läge står Sverige inför en stor avtalsrörelse. Parterna på arbetsmarknaden ska under 2020 förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda. Bara inom Svenskt Näringsliv rör det sig om 300 avtal för 1,8 miljoner medarbetare. Det är förhandlingar som kommer att få stor betydelse för jobb och välfärd i Sverige.

Löneutveckling och andra villkor spelar en enorm roll för företagen, inte minst när marknaden försvagas. Alltför höga personalkostnader kan förstärka lågkonjunkturen – och kosta jobb.

Motorn i vår välståndsutveckling är det internationellt konkurrenskraftiga näringslivet. Så kommer det att vara även i framtiden. Exporten från Sverige motsvarar ungefär 45 procent av BNP. Vår förmåga att konkurrera på internationella marknader påverkar därmed många jobb i Sverige.

Blekinge län ensamt exporterar för 15 miljarder kronor (2017). Det motsvarar 96 000 kronor per person. Räknar vi även in tjänster blir värdet på exporten 20–30 procent högre.

Avgörande för konkurrenskraft och löneutrymme i näringslivet är produktivitetsutvecklingen. Tyvärr har den bromsat in. Mellan 1993 och 2006, det vill säga mellan nittiotalskrisen och finanskrisen, var den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i näringslivet 3,6 procent per år. Sedan finanskrisen har den halkat ned till i genomsnitt 0,6 procent. I år väntas den bli så låg som 0,3 procent.

I den allt hårdare internationella konkurrensen gäller det att på bästa sätt anpassa ökningarna i arbetskraftskostnader till den svagare produktivitetstillväxten och till den långsammare ökningen i efterfrågan.

Sedan 1998 har de svenska reallönerna ökat med i genomsnitt mer är 60 procent, efter att innan dess länge ha legat stilla. Ingen skattesänkning eller bidragshöjning är ens i närheten av att ha motsvarande betydelse för hushållens ekonomi.

Nu gäller det att fortsätta med ansvarsfulla avtal. Den svenska löneökningstakten måste växlas ned för att säkra jobb och välfärd.

Mattias Dahl

Vice vd, ansvar för arbetsgivarfrågor

Svenskt Näringsliv

Carina Centrén

Regionchef

Svenskt Näringsliv

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.