Återupprätta solidariteten i stället för att jaga väljare
Arbetarklassen utgjorde tidigare en större och bredare löntagargrupp. Den präglades också av större enhetlighet, vilket stärkte deras solidariska patos och manade näringslivet till att möta deras idéer. Vad som gjorde livet bättre för den arbetande befolkningen kunde mötas i idéer för näringslivets utveckling.
I dag har vi inte samma starka och enhetliga arbetarklass, men vi har en mångfald av grupper i samhället som - på samma sätt som när vi gick arbetarklassen till mötes - behöver stöd och solidaritet för att de ska kunna bidra med sina insatser. S behöver uppdatera solidariteten, möta dessa grupper och åter ställa sig "mitt bland folket".
Magnus Johansson väljer en diametralt motsatt strategi när han istället placerar S i den riktning dit opinionen för närvarande pekar. Det är en hållningslös strategi, som gör S till ett rö i vinden, och som Johansson och Ljunggren i så fall har att följa och riskera att ta mark - inte hos folket utan där det just nu finns flest väljare.
Att hitta tillbaka till folket är någonting helt annat än att "hitta tillbaka till mitten i väljarkåren". Arbetare och andra lämnar inte S för att andra partier tjänar dem bättre. De lämnar snarare på grund av en snedvriden debatt om invandringen, på grund av att S för moderat politik, och på grund av att januariavtalets kompromisser inte speglar S:s politik. De av S:s debattörer som låter sig drivas av väljaropinionen lockar inte tillbaka några väljare till S. De kommer däremot att representera - och av väljarna med rätta att ses som - dem som tar ytterligare avsteg från S:s politik.
Inge Johansson
Kallinge
