”Avskaffa inte värnskatten – ge pengarna till kommunerna”

Insändare Artikeln publicerades
Bennie Ohlsson från Ronneby och mediaprofil i Blekinge (styrelseordförande i Gota Media): ”Härmed uppmanas regering med stödpartier att inte nu avskaffa den ”tillfälliga” snart 25-åriga värnskatten.”
Foto: Ola Åkeborn
Bennie Ohlsson från Ronneby och mediaprofil i Blekinge (styrelseordförande i Gota Media): ”Härmed uppmanas regering med stödpartier att inte nu avskaffa den ”tillfälliga” snart 25-åriga värnskatten.”

Många av Sveriges kommuner kommer att ha en mycket besvärlig budgetprocess inför 2020. Förpostfäktningarna har redan inletts eftersom flera förvaltningar aviserar rejäla överskridanden i innevarande års budget. I debatten står valet mellan omfattande nedskärningar eller kraftfulla skattehöjningar.

Nedskärningar inom inte minst utbildnings- och socialförvaltningarna riskerar att bli omfattande, om det alternativet väljs. Skattehöjningar på en till två kronor kan bli aktuella om skattespåret väljs. Det kan naturligtvis också bli en kombination av de båda alternativen.

I en del kommuner har man sannolikt levt över sina tillgångar och själva förfogat över de beslut som lett till fram till ett ekonomiskt besvärligt läge. Det får man själva ta ansvaret för.

I andra kommuner har man gjort ett särskilt omfattande åtagande genom att taga emot och omhand ett stort antal asylsökande. En vällovlig humanitär insats som staten inledningsvis kompenserade med särskilda statsbidrag.

För att kunna möta de olika behov som följde i spåren av de nyanlända skedde åtskilliga nyanställningar. Det här medförde stora kostnader som låg utanför de budgetramar som kommuner satt upp för sina planerade åtagande inom skola, vård och omsorg. Ramar som byggde på gängse tillstädes prognoser om befolkningsutveckling, demografiska förändringar etc.

Därför kändes det helt naturligt och självklart att statliga medel tillfördes för de extra kostnader som migrationen medfört.

Vi kan nu konstatera att staten, i bästa fall, intagit en synnerligen naiv hållning till tidsaspekten avseende en lyckosam integration. Det räcker inte med ett statligt riktat stöd under ett par tre år för att täcka kostnaderna för integration. Det är i dag många kommunpolitiker som är lätt yrvakna över den situation som de nu ser framför sig. Vi kan tycka att kommunledningar över lag intar en alltför passiv hållning visavi riksdag och regering.

Skall samtliga de som anställdes för att möta de stora och väldigt olika behov som fanns och finns hos våra nyanlända medborgare så är det både ett slag i ansiktet på de nyanlända, men också resten av befolkningen i kommunerna, om de tjänsterna nu dras in.

Fler elever i skolan med diversifierade behov skall tas om hand av en redan hårt pressad lärarkår, som dessutom riskerar att minskas, är ett talande exempel.

Integration är både ett vackert och svårt begrepp. Stor skillnad på teori och praktik. Det som är alldeles uppenbart är att det är ett mycket mycket långsiktigt projekt och det kommer att dröja länge innan en samhällsekonomisk balans inträder.

Under tiden är det riksdag och regering som via riktade bidrag måste se till att den samhällsekonomiska balansen upprätthålls i berörda kommuner! Det finns inget annat hållbart alternativ. Misslyckas integrationen blir såväl ekonomiska som andra följder än större.

Om staten inte väljer att kompensera kommunerna ekonomiskt och kommunpolitiker inser att så omfattande nerdragningar som bland annat aviserats i Ronneby inte låter sig göras, då är det kommunala skattehöjningar som väntar. Kommunalskatten är redan mycket hög i Blekinges kommuner och den slår speciellt hårt mot de med lägre inkomster. Det är knappast någon trevlig julklapp till befolkningen att den ytterligare ökar till nästa år.

Blekinges invånare riskerar nämligen till nästa år en skattehöjning på en kanske två kronor!

Det skall naturligtvis också sägas att den kommunala verksamheten givetvis skall bedrivas så effektivt som möjligt. Här finns mycket mer att hämta och det arbetet förtjänar att få en högre prioritet. Det kan bidra, men löser inte ensamt kommunernas besvärliga och akuta ekonomiska läge.

I överenskommelsen från januari 2019 mellan regeringen, Centern och Liberalerna finns förslag på olika insatser på skatteområdet. Ett av förslagen handlar om slopad värnskatt. Denna ”tillfälliga” skatt infördes 1995. Den innebar en extra statlig skattebörda på fem procent av den beskattningsbara inkomsten över en viss nivå. För 2019 gäller det de som har beskattningsbara inkomster på över 689.300 kronor. Det vill säga en månadsinkomst på, avrundat, över 57 500 kronor.

Regeringen har därmed, visserligen mot sin vilja, bundit sig vid att genomföra slopandet av värnskatten. Det beräknas ge en minskad intäkt till statskassan på ca 6 miljarder.

Inför 2020 finns då inte denna intäkt möjlig i statsbudgeten.

Då vill vi bjuda på följande ”trolleritrick.” En snabb lösning på ett akut problem med pengar som man redan avsagt sig!

Härmed uppmanas regering med stödpartier att inte nu avskaffa den ”tillfälliga” snart 25-åriga värnskatten .

Skjut det beslutet på framtiden, men under förutsättningen att de sex miljarderna omvandlas till riktade bidrag till, framförallt, de kommuner som i relation till sin storlek, tagit ett stort ansvar för att hjälpa människor som flytt från förföljelse och utsatthet.

Ronneby kommun skulle vid ett sådant beslut sannolikt kunna räkna med dryga 50 miljoner, kanske mer, i riktat stöd. Det skulle göra vardagen något enklare för pressade kommunpolitiker och inte minst ge förutsättningar för att få bättre resurser till vård, skola och omsorg.

Flyktingmottagande är en nationell angelägenhet, även om det är på kommunal mark som arbetet med integration till stor del utförs.

En kommuns innevånare skall i det här fallet inte ”straffas” med ökad kommunal skatt för att hantera kostnader som är en effekt av beslut tagna av riksdag och regering. Dessutom då en skatt som värst drabbar de med lägst inkomster.

Högre kommunala skatter bidrar inte precis heller till att öka en kommuns attraktionskraft. För ett län som Blekinge, som ligger vid sidan om ”huvudstråken”, är detta extra känsligt.

De av oss som levt och irriterats över den tillfälliga värnskatten kan säkert, i det här perspektivet, väl acceptera att slopandet skjuts något på framtiden och därmed kanske eliminerar en del akuta kommunala skattehöjningar.

Bennie Ohlsson

Jan Demerud

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.