Beståndet av skarv måste minska i skärgården

Insändare Artikeln publicerades
Fiskebåtar blir en allt ovanligare syn i våra fiskelägen.
Foto: Mattias Mattisson
Fiskebåtar blir en allt ovanligare syn i våra fiskelägen.

Fisket i våra skärgårdar och i Östersjön har historiskt spelat en central roll för hela Sveriges östkust men har idag reducerats till en handfull yrkesfiskare med osäker framtid. Så skulle det inte behöva vara om Östersjöns miljö och fiskebestånd vårdats gemensamt av länderna med kust och fiske i vårt gemensamma innanhav.

Östersjöns fiskebestånd är hotat. Under senare år har både forskare och fiskare sett hur fångsterna minskat. Situationen i skärgårdshaven kräver snabba, kraftiga och hållbara åtgärder. Vi i Centerpartiet har under lång tid engagerat oss för att säkerställa en levande skärgårdsmiljö med fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer. EU:s fiskepolitik har på flera sätt förbättrats även om fångstkvoterna fortfarande sätts för högt och i första hand ges till det storskaliga industrifisket på det småskaliga kustfiskets bekostnad.

Men EU och nationella myndigheter har alltför länge har blundat för det stora hotet mot fisket och den vackra skärgårdsmiljön som skarven utgör.

Det må vara att skarven var utrotningshotad i Mellaneuropa på 50- och 60-talet. I dag är skarven en ytterst livskraftig art som breder ut sig på hela det övriga ekosystemets bekostnad. Naturligt förekommande sjöfåglar drivs bort av skarven som äter upp stora mängder fisk Skarven orsakar både skada på natur och egendomar. Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs och förfular skärgården. Redan nu finns alltså tillräckligt med bevis på vilken allvarlig skada skarvkolonier gör.

EU har i viss mån lättat på reglerna för skyddsjakt, men i grunden är dessa ändringar bara kosmetiska. Samtidigt som länsstyrelser, domstolar och enskilda personer avsätter relativt mycket resurser och tid för skyddsjaktsansökningar och påföljande tidsödande och ineffektiva begränsningsåtgärder och jakt är grundproblemet fortfarande olöst. Nämligen att EU:s art- och habitatdirektiv har spelat ut sin roll och numera skyddar en fågelart som vuxit sig alltför stor. Därtill är de svenska tolkningarna av direktivet alltför stelbenta och tar inte vara på de möjliga undantag från EU-reglerna som ändå finns.

När EU-kommissionen inte vågar ändra i art- och habitatdirektivet och nationella myndigheter inte vill ta problemet på allvar, så krävs det en röst i Europaparlamentet som lyfter frågan ordentligt. Vi lovar att vara denna röst.

Det småskaliga och kustnära fisket är i dag en krympande näring som kämpar hårt för sin överlevnad. För levande skärgårdsmiljöer och ett livligare bestånd av bland annat abborre, gös och sill, anser flera experter att skarvbeståndet behöver reduceras till ungefär en tredjedel av dagens nivå.

För det första måste EU:s art- och habitatdirektiv fullt ut anpassa sin syn på skarven till verkligheten. För det andra bör Sverige aktivt lära sig av andra skarvdrabbade länder för så att våra myndigheter tolkar lagen och tillåter åtgärder så att skarven kan reduceras till rimliga nivåer. För det tredje bör EU bevilja ekonomisk ersättning för skyddsjakt och begränsningsåtgärder från EU:s havs- och fiskerifond.

Vi i Centerpartiet vill fortsätta driva på det arbete som EU-Fredrick Federley (C) och Nils Torwalds från finska SFP inlett för att rädda Östersjön och skärgården från skarvens nuvarande destruktiva invasion. Kan vi nå dit skulle vi inte bara förbättra förutsättningarna för ett hållbart och småskaligt fiske utan också för en vacker och levande skärgårdsmiljö.

Gustav Hemming (C)

Kandidat till Europaparlamentet och Skärgårdsregionråd i Region Stockholm.

Tim Svanberg (C)

Kandidat till Europaparlamentet

Ingrid Hermansson (C)

1:e vice Ordförande i Regionala utvecklingsnämnden i Region Blekinge

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.