Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Det är otroligt vad vi glömmer fort

Den 20 april 1889 fick Klara och Alois en son. Klara hade fött tre flickor tidigare men ingen hade levat till de fyllt tre år. Detta bidrog säkert till att modern pysslade om Adolf, som de döpt pojken till.
Publicerad 2 maj 2018
Detta är en opinionstext i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nordiska motståndsrörelsen (NMR) demonstrerade i Ludvika på 1 maj. Börje W i Olofström skriver; ”Idag marscherar våra svenska ungdomar på gatorna i städerna skrikande samma slagord som vrålades på de tyska gatorna i mellankrigstiden.”Foto: Ulf Palm / TT
Nordiska motståndsrörelsen (NMR) demonstrerade i Ludvika på 1 maj. Börje W i Olofström skriver; ”Idag marscherar våra svenska ungdomar på gatorna i städerna skrikande samma slagord som vrålades på de tyska gatorna i mellankrigstiden.”Foto: Ulf Palm / TT

Alido arbetade som tulltjänsteman i Braunau i Österrike. Klara var hemmafru som vanligt var vid den tiden. Efter något år fick Adolf en syster som levde till vuxen ålder. Alois fick ny tjänst och familjen flyttade till Leonding.

Adolf var nu tio år och gick i skola i Leonding, men det gick inte så bra, han blev mobbad och modern ordnade så Adolf fick byta skola. Adolf var nu elva år och gick i skola i Styr, fyra mil från Leonding, men Adolf var skoltrött och skolkade och läste inte sina läxor.

Annons

När han var sexton år hoppade han av skolan och kom aldrig mer tillbaka till skolan. Fadern var nu död, men hade under Adolfs uppväxts varit mycket sträng mot Adolf när han sade eller gjorde något som inte fadern gillade, stundom kunde det vara näst misshandel. Men Adolf hade en dröm, han skulle bli en berömd konstnär och sökte in på konstakademin i Wien.

Han tyckte redan då att han var en fullfjädrad konstnär och tog det hårt att han inte kom in på akademin. Han sökt ytterligare en gång till för att komma in på konstakademin, men inte heller denna gång blev han antagen. Han hade svårt att få något arbete när han inte fullföljt sin skolgång och försörjde sig på att måla vykort och moderns pengar.

Moder hade nu dött i cancer och Adolf tog detta mycket hårt då det varit hon som alltid stått på hans sida. År 1914 första världskriget bryter ut, Adolf bor nu i München och är 24 år gammal. Han söker in i den tyska armen. Adolf är österrikisk medborgare men han lyckades med sin begäran och var vid fronten under hela första världskriget. Det var nu efter krigsslutet Adolf Hitler blev politiskt verksam och som lade grunden till nazismen.

Folk marscherade på gatorna vrålade nazistiska slagord och med flaggor och banderoller med nazismens budskap vilket slutade med ännu ett krig som lade Europa i aska och många miljoner döda.

Vad har vi lärt av detta? Har vi möjligen förväxlat orden, skyldigheter mot rättigheter I annat fall inte något! Idag marscherar våra svenska ungdomar på gatorna i städerna skrikande samma slagord som vrålades på de tyska gatorna i mellankrigstiden. Det är ungdomar och unga män och kvinnor som liksom Adolf Hitler känner sig vilse i samhället och med låg utbildning och svårt på arbetsmarknaden.

Vi ser länder i Europa välja högerpopulistiska regeringar med främlingshat. Det är otroligt vad vi glömmer fort. Vilka var det som flydde från sina sargade hemländer under andra världskriget. Det är kanske värt att tänka på innan ni stänger gränserna. ”Låt oss dra i handbromsen innan det är försent”.

Jag har skrivit dessa rader för att vi som ännu lever skall stanna upp och försöka förmedla det som krig för med sig i lidande och död. Dessa vapen som de nu skramlar med kan utplåna mänskligheten och allt levande på jorden.

Börje W, Olofström

Annons
Annons
Annons
Annons