Svag utveckling för inkomster i Blekinge

Insändare
Blekinge halkar efter i inkomstutvecklingen, konstaterar Sune Håkansson.
Foto: Staffan Lindbom
Blekinge halkar efter i inkomstutvecklingen, konstaterar Sune Håkansson.

Utvecklingen går olika i olika delar av Sverige. Generellt gäller att sydöstra Sverige redovisar relativt låga inkomster hos medborgarna. Vad värre är: Det har blivit allt sämre.

Ett sätt att mäta inkomstnivån är att följa utvecklingen av skattekraften, i procent av riksmedeltalet. Index för riksmedeltalet sätts till 100. I Stockholm brukar index vara cirka 120, det vill säga att medelinkomsten är 20 procent högre där än genomsnittet. När Blekinge nu redovisar 91, betyder det att blekingen tjänar 9 procent lägre än riksgenomsnittet, sålunda ungefär 25 procent mindre än stockholmaren.

Vi följer den långsiktiga utvecklingen:

Län/Kommun År 2000 2010 2015 2019

Blekinge 94 94 92 91

Kalmar 90 92 92 90

Kronoberg 93 94 93 92

Ronneby 90 92 89 85

Olofström 97 94 91 91

Karlskrona 94 95 94 94

Karlshamn 98 96 93 93

Sölvesborg 91 91 91 90

Tingsryd 83 88 86 84

Generellt gäller att länen i sydost aldrig har legat längre från riksgenomsnittet än vad man gör i dag. En förklaring är en relativt hög arbetslöshet. Många invandrande unga är en annan. Typexemplet är Ronneby kommun, som förvisso har tagit emot många nyanlända. ”Höginkomstkommuner” som Olofström och Karlshamn har också rasat rejält. Nära nog överallt har man halkat efter gentemot riksgenomsnittet, oberoende om jämförelse sker med år 2000, 2010 eller 2015.

För landstingen och kommunerna innebär en låg skattekraft lägre skatteinkomster, vilket dock till största delen kompenseras med högre statsbidrag, via den så kallade inkomstutjämningen.

”Lycka” är inte bara inkomster. Likväl torde många med ogillande se den större ojämlikheten mellan olika delar av landet.

Vad göra? I en insändare i Sydöstran förespråkar tunga socialdemokrater en politik, som gynnar företagande och entreprenörskap.

Deras tankegångar är inte mycket att invända mot. I sig är det inga nya förslag. Jag konstaterar bara att olika ”regeringar” alla sagt sig föra denna politik. Mätt i regional utveckling för länen i sydost, har man grundligen misslyckats.

Om man vill att sydostregionen skall närma sig riksmedeltalet torde det behövas en rejäl statlig satsning, ett ”Sydostpaket”, innebärande extrasatsningar inom bland annat utbildning och infrastruktur.

Sune Håkansson

Johannishus

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.