En civilingenjör tjänar 30 procent mer än en barnmorska

Insändare Artikeln publicerades
Foto: Mattias Mattisson
"Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig”, skriver Gunilla Månsson.

Vårdförbundet förhandlar just nu med Sveriges kommuner och landsting, SKL, med tydligt uppdrag från medlemmarna. Det är dags att spräcka löneglastaket och göra villkoren i vården både jämställda och hälsosamma.

För att lösa bemanningskrisen måste arbetsgivare i den offentligt finansierade vården ge SKL och Sobona mandat att gå oss till mötes.

Bemanningsbristen i vården beror till stor del på en ojämställd värdering av traditionellt kvinnligt dominerade yrken. Många erfarna och särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor byter jobb på grund av svag löneutveckling, dåliga arbetsvillkor och brister i arbetsmiljön. Följden blir större personalomsättning, dyr bemanningspersonal, sämre arbetsmiljö, ohälsa och höga sjuktal.

Det innebär negativa konsekvenser för tillgången till en fungerande hälso- och sjukvård.

Vårdförbundet konstaterar i sin Livslönerapport från 2016 att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots liknande utbildningslängd och motsvarande svårighetsgrad i yrket. Att löneutvecklingen för våra livsviktiga legitimationsyrken barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45, är inte rimligt.

För att lösa bemanningskrisen behövs – utöver en god löneutveckling både för hela kollektivet och lokalt – en satsning på särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig.

Vårdförbundets krav på särskild lönesatsning beräknas omfatta var fjärde medarbetare och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.

Vårdförbundets medlemmar är nödvändiga och efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Bemanningsbristen leder till övertid, många extrapass och att det blir svårt att få semester. Det sliter på hälsan och leder till en försämrad arbetsmiljö.

I dag är arbetstidsmåttet för den som arbetar ständig natt 36 timmar och 20 minuter för den som arbetar i kommunal verksamhet. I landstinget är arbetstidsmåttet vid ständig natt 34 timmar och 20 minuter. Vi behöver sänka arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett huvudman.

Vi behöver tillsammans med arbetsgivarna få till lokalt fungerande processer kring arbetstidsförläggning som omfattar schemaläggning, dygnsvila, jour och beredskap, övertid, semesterplanering med mera.

Nu är det upp till bevis! Vi uppmanar politiker och beslutsfattare i vården att använda avtalsrörelsen 2019 till att ge SKL och Sobona mandat att gå oss till mötes i våra krav på bättre villkor. Tillsammans kan vi ge de bästa förutsättningarna för vårdens medarbetare att vilja stanna kvar och utveckla vården, så att den blir jämställd och hälsosam för både personal och patienter.

Gunilla Månsson

Ordf Vårdförbundet Blekinge

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.