Insändare: ”En skola som dödar ungdomar”

Insändare Artikeln publicerades
Lovisa Grünfeld från Ronneby skriver en insändare om den stress och press som hon och många ungdomar upplever idag.
Foto: Joel Petersson
Lovisa Grünfeld från Ronneby skriver en insändare om den stress och press som hon och många ungdomar upplever idag.

Prestera. Utveckla. Motivera.

Detta är ord som troligtvis alla ungdomar, som är över 12 år, har fått höra flera gånger under sin skoltid.

Pressen på ungdomar blir större och större. Känslan av misslyckande ökar bland unga och likaså självmordsstatistiken.

Det är kanske inte så konstigt ändå, hur statistiken ökat till skrämmande siffror när man aldrig ”duger” enligt vårt samhälle. När det inte längre räcker med gymnasial utbildning för att ”lyckas” i livet, när betygssystemet pressar tonåringarna tills de gråter sig till sömns, när BUP är så underbemannat att barn med depression och grov ångest inte kan få den hjälp de behöver.

När är det nog? När är det dags för förändring på riktigt? Enligt statistik från Mind har 500 000 människor självmordstankar, 100 000 personer genomför självmordsförsök och cirka 1500 personer dör varje år på grund av självmord. På Karolinska Institutet har man forskat om varför man tror att den psykiska ohälsan har ökat så pass mycket bland yngre på senare tid.

Man kom bland annat fram till att det är vanligare att må dåligt bland de som studerar än de som arbetar. ”Idag förväntas alla elever gå igenom gymnasiet. Men för en del passar det bättre att gå direkt till praktisk yrkesutbildning. Alla är inte teoretiskt lagda och för dem som inte är det kan pressen leda till starka känslor av misslyckanden” säger Britta Alin Åkerman, professor på Karolinska Institutet.

Orsakerna till att folk begår självmord är personliga, och man kan inte dra slutsatser kring exakt vad det var som fick personen att känna att döden var enda utvägen. Däremot kan man se tydliga kopplingar mellan de förändrade kraven i skolan och den ökade självmordsstatistiken bland unga. Vi kan inte blunda för faktumet att kraven på oss ungdomar har blivit fler. Vi kan inte blunda för att kunskapskraven och utbildningshetsen får oss att känna oss misslyckade, när vi inte lyckas leva upp till samhällets normer och tankar kring hur vi ”borde” vara.

Är det inte komiskt hur regeringen 2008 beslutade om en nollvision för att arbeta mot självmord, och 2011 skrevs den nuvarande läroplanen, LGR11. Läroplanen som har kunskapskrav som knappt hälften av alla vuxna idag hade fått godkänt på. Läroplanen som ställer så höga krav och sätter sådan press på eleverna att de blir psykiskt utmattade redan i grundskolan.

2011 infördes även det nya betygssystemet, A-F. Jag tycker minst sagt att det är lustigt hur man i regeringen bestämmer sig för att jobba mot den ökade självmordsstatistiken, och sedan inför ett betygssystem som totalt sönderpressar ungdomarna samt ökar antalet ungdomar med depression. Det ger en helt motsatt effekt. För hur konstigt är det egentligen att en elev tillslut inte orkar mer, när A, A, A, A, E kan bli ett D i slutbetyg?

I början av 2017 släpptes en serie på Netflix vid namn ”13 skäl varför”, som handlar om en tjej vid namn Hannah Baker, som tagit livet av sig. Innan hon begick självmord spelade hon in 13 kassettband, med anledningar till just varför hon bestämde sig för att lämna världen. I ett av banden berättar hon bland annat om hur hon kände att hon inte kunde komma in på det college som hon ville, för att hon inte hade tillräckligt bra betyg.

Det sista bandet handlar om hur hon ger livet en sista chans, och hon går till skolans kurator för att få hjälp. Hon får inte den hjälp hon behöver, och därför beslutar hon sig för att ta livet av sig. Det blev helt enkelt för mycket för henne. Denna dystopiska serie tycker jag visar en bra bild över hur vårt samhälle faktiskt ser ut idag. Press från alla olika håll.

Att leva som ungdom idag är en match varje dag, och tyvärr klarar inte alla den fighten. Ska vi verkligen låta vårt skolsystem plundra den nya generationen? Hur kommer framtiden se ut om hälften av alla ungdomar idag är deprimerade och självmordsbenägna? Politikerna idag vill sätta betyg på barn som går i årskurs fyra. Barn som går i årskurs fyra. Hur sjukt låter inte det?

Många av er tänker säkert nu ”politikerna vill ju bara att alla barn ska lyckas i skolan och få bra jobb efter studierna, de vill ju bara att samhället ska gå runt!”. Till er som tänker så vill jag bara säga så här: hur tror ni att eleverna ska kunna få ett bra jobb om de blir psykiskt utmattade redan som tonåringar?

I fall kraven på dagens ungdomar inte minskar tror jag hälften av alla ungdomar kommer vara deprimerade i framtiden. Nästan alla kommer vara psykiskt utmattade, och på vilket sätt är det bra för folkhälsan? Om folk måste sjukskriva sig som 20-åringar, kommer samhället inte gå runt oavsett. Ökade krav på ungdomar är inte lösningen.

Ökade krav på ungdomar är snarare det som kommer få vår värld att bli gråare än den redan är idag. Självmordsstatistiken kommer öka, och depression kommer bli ännu mer av ett folkhälsoproblem än det redan är idag. Så säg mig snälla, på vilket sätt får det samhället att gå runt?

Pressen på ungdomar blir större och större. Känslan av misslyckande ökar bland unga och likaså självmordsstatistiken. Det är kanske inte så konstigt ändå, men är det verkligen värt att fortsätta i våra gamla mönster? Eller är det nu vi måste säga ifrån? Låt oss ungdomar leva, sänk kraven och pressen så lovar jag att fler kommer orka med skolan och kunna få ett bra jobb. Om vi inte gör något nu, kommer framtidens skola vara en skola som dödar.

Lovisa Grünfeld, Ronneby