Kollektivavtal skapar ordning och reda i orolig värld
Nio av tio arbetstagare har det. Den garanterar löneökning idag och pension imorgon. Den ger inflytande och trygghet på arbetsplatsen, stabilitet och utveckling på arbetsmarknaden.
Den ger semester och föräldralön, men också struktur och förutsägbarhet och gynnar svensk konkurrenskraft. Kollektivavtalet är kort och gott något av arbetsmarknadens motsvarighet till den schweiziska armékniven, användbar vid de flesta händelser i arbetslivet.
Den 17 mars är kollektivavtalets dag och i år finns kanske extra mycket skäl att fira det. Sverige är ett litet exportberoende land som påverkas stort av handeln med vår omvärld. USAs beslut om att införa tullar på stål och aluminium samt EU:s hot om detsamma på amerikanska varor, är bara ett exempel på en allt oroligare omvärld, med risk för handelskrig och tusentals förlorade jobb som följd.
Det gör också att det är viktigare än på länge med en stabil arbetsmarknad i Sverige, med starka kollektivavtal. Tyvärr ser vi i Sverige tendenser till hur politiker vill gå in och styra lönebildningen. Politiska förslag på lägstalöner och förändringar av anställningsskyddslagarna är några exempel. Genomförs förslagen, riskerar det att kraftigt försämra kollektivavtalen och skapa oreda på arbetsmarknaden.
En oreda som då läggs till den internationella oron. För samtidigt råder ett större lugn än på länge på svensk arbetsmarknad. Avtalsrörelsen 2017 omfattade cirka 500 kollektivavtal för drygt 2,3 miljoner löntagare. Dessa hundratals kollektivavtal tecknades efter långa och tuffa förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Men trots tuffa förhandlingar förlorades inte en enda arbetsdag på grund av konflikt i avtalsrörelsen. Det konstaterar Medlingsinstitutet i sin årsrapport. Istället ledde kollektivavtalen till höjda löner och konkurrenskraftiga företag. Kollektivavtalet ger idag vad många betraktar som självklarheter för att må bra på jobbet.
Pension, föräldralön och semester för att nämna något. Men den har också skapat viktig stabilitet, som gjort svenska företag starka. De skapar framförallt en möjlighet att anpassa löner och villkor efter branschens unika förutsättningar, av de företag och fackförbund som befinner sig betydligt närmare verksamheten än politiker.
Joakim Ravemyr, regionordförande Unionen Sydost
Bettina Johansson, regionchef
