Kvinnojouren är ljuset i tunneln för många
Det är en skrämmande utveckling vi sett det senaste året. 2018 blev dubbelt så många kvinnor mördade av sin partner, än året före. 2017 var det 10 kvinnor och 2018 dödades 22 kvinnor, enligt Brottsförebyggande rådet.
Det är fruktansvärt. Varje enskilt fall en outhärdlig tragedi. Vad denna ökning beror på måste utredas närmare.
Vi vet redan att två tredjedelar av alla mord på kvinnor begås av en man som de har eller har haft en relation till. Mycket ofta sker mordet när kvinna vill separera. Eftersom han vägrar acceptera att hon lämnar honom.
Detta mönster återkommer igen och igen. Vi måste se till att stödet finns där när det behövs som bäst. När kvinnorna är som mest utsatta.
Kvinnojourerna är en del i det arbetet. De såg dagens ljus i slutet av 1970-talet och under 1980-talet blev de allt fler, som en reaktion på samhällets oförmåga att ta itu med mäns våld mot kvinnor.
Och trots att myndigheterna trappat upp sitt arbete i frågan vilar en stor del av landets kvinnojourer på ideella insatser. Vi måste verka för att systemet blir mer stabilt. I dag är det många jourer som vittnar om att det är svårt att ha en långsiktighet i arbetet på grund av dålig ekonomi.
Vi måste fortsätta att stötta jourerna, men också satsa mer på det förebyggande arbetet. Regeringen har beordrat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket att bli bättre på att upptäcka våld i nära relation och förhindra morden och dråpen.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka kunskapen i socialtjänsten och vården. Målet är ett jämställt samhälle, fritt från våld.
Heléne Björklund
Riksdagsledamot (S)