Märklig garanti om barns lärande

Insändare ,
Det står tydligt i skolans dokument vad barn ska lära sig i skolan, skriver Inge Johansson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det står tydligt i skolans dokument vad barn ska lära sig i skolan, skriver Inge Johansson.

Varför "läsa, skriva, räkna-garanti" när skolans styrdokument redan säger att varje elev i grundskolan SKA få lära sig tala, läsa, skriva, räkna och förstå?

Lärarna ser vilken hjälp varje barn behöver. Rektorerna ska administrera den. Kosta vad det kosta vill, och det ska ske tidigt. Med de färdigheterna med sig vill barnen både arbeta och samarbeta. Samtidigt måste vi respektera att barn har olika slags begåvning. Efterhand ställs krav över många elevers huvuden, ibland i kombination med för lite hänsyn till deras psykosociala bakgrund. Ordningen blir sämre och självkänslan sjunker i en ond spiral. Skolan behöver få eleverna att förstå att utbildningen syftar till deras egen personliga utveckling. Med den insikten ökar motivationen och lärandet, ingen skulle fuska med den målsättningen för ögonen, till skillnad från när betygen nu får stå i centrum istället för individen. Lärandet skulle bli viktigare och kunskaperna mycket bättre.

Men dagens skola har kommit att handla mer om pengar än om barns utveckling. Förr kunde läraren vara osvikligt lojal mot uppdrag och ämne. Idag behöver skolan anpassa sig till marknaden. Den behöver verka bra snarare än vara bra. Skolan behöver vara kunderna till lags, annars väljer de en annan skola. Det är valfrihetens pris. I konkurrensens spår uppstår fusk - hos vuxna - till exempel i samband med upphandling, marknadsföring eller vid betygssättning med åtföljande betygsinflation. I detta system förskjuts lärarnas lojalitet från uppdrag och ämne till förmån för den egna skolan. Det är allra tydligast i friskolorna som saknar offentlighetsprincipen.

Vissa skolor drar till sig elever som kostar mindre. De kan då bland annat ha lägre lärartäthet. Dessa skolor har mycket lägre kostnader för stödinsatser av olika slag, till exempel för att lära sig läsa, skriva och räkna. Med samma skolpeng per elev kan de göra större vinster. Ibland försvinner dessa skattefinansierade pengar - som borde återinvesteras - ut ur verksamheten. Skolpengen borde ersättas med ett system där varje skola fick ersättning utifrån sina faktiska kostnader.

Den segregation som nu växer bör skolan motverka. Skolan bör ge likvärdiga villkor, där barn och ungdomar från olika uppväxtmiljöer och med olika förutsättningar får mötas. Det skapar interaktioner, underlättar integration, förebygger brottslighet och leder till ett bättre samhälle. En likvärdig skola främjar kunskapsutvecklingen hos alla, och inte minst hos dem som behöver den mest.

Inge Johansson

Kallinge