Natoavtalet innebär utländsk trupp i landet

Ulf Bjerén ,

I nyhetsförmedlingen står ofta uppmärksamheten för en fråga i omvänd proportion till hur angelägen den är. Så är definitivt fallet med det så kallade värdlandsavtalet med Nato.

Beslutet om avtalet fattades i augusti förra året av den utgående regeringen. Det föregicks inte av transparent säkerhetspolitisk analys, debatt och demokratisk process. Det undertecknades av ÖB vid Natos toppmöte i Wales 4 september. För att gälla måste det konfirmeras av riksdagen vilket är planerat till våren 2016.

Värdlandsavtalet innebär, när det tillämpas, att vi tillåter Nato att ha trupper eller vapen på svenskt territorium. Det finns i avtalstexten inget undantag för kärnvapen.

I Natos militära koncept finns ett vapendelningsprogram där även de länder som saknar egna kärnvapen ingår. Kritiker har påpekat att det strider mot ickespridningsavtalet. Som motargument har då anförts att det är kärnvapenlandet som bestämmer om och när vapen på andras territorium ska användas.

Vid tillämpning av värdlandsavtalet ska Nato få obegränsad tillgång till svenskt territorium i fred, kris och krig och Sverige förpliktigar sig att ge fullt stöd åt Nato. Svenskt territorium ska kunna användas som bas för angrepp på tredje land. Natos trupper ska inte kunna dömas för brott begångna i Sverige, vilket strider mot Sveriges grundlag.

Dessa bestämmelser står uttryckligen i avtalstexten som kan läsas på internet till exempel på hemsidan Folkkampanjen mot Nato. Alliansfriheten bygger på att det inte finns anledning för en stat att angripa Sverige om inga utländska trupper eller vapen finns på territoriet. Om Nato tillåts ha trupper och vapen på svensk mark enligt värdlandsavtalet ökar risken att Sverige blir en direkt måltavla i en stormaktskonflikt.

Mer information och diskussion i frågan om alliansfriheten och Natoavtalet ges på ett offentligt möte den 10 november på Karlskrona stadsbibliotek.