Övergödning och svineri i skärgården får fortsätta
En rostig reglering och en alltför restriktiv lagstiftning av vattenbruket utgör enligt honom ett onödigt hinder för en näring som kan få hela Sverige att blomstra, genom att bidra med arbetstillfällen och inkomster för en utarmad landsbygd.
Jag vet inte hur mycket Rosengren har håvat in från fiskodlingsindustrin för sitt inlägg. Det finns ändå, med tanke på att han sedan avslutad politisk karriär har gjort sig en betydande förmögenhet på att agera styrelseproffs och lobbyist, anledning att misstänka att han inte går lottlös. Den penningstinna fiskodlingsindustrin är inte passiv och vet hur beslutsfattare ska påverkas.
Erfarenheterna från Ronneby skärgård visar visserligen också på avigsidorna med en obsolet lagstiftning, men till skillnad mot vad Rosengren gör gällande utgör den knappats ett hinder för produktion av fisk. Övergödningen och svineriet i skärgården kan nämligen fortgå även fortsättningsvis eftersom fiskodlingen nu av juristerna i Mark- och miljööverdomstolen har fått grönt ljus för fortsatt produktion.
Länsstyrelsens överklagan och begäran om prövning av Mark- och miljödomstolens beslut att ogilla LS beslut att inte förnya tillståndet för fiskodlingen, ogillades nämligen enligt protokoll som offentliggjordes 17/1. Domstolen har alltså tolkat lagtexterna till förmån för fiskodlingen och inte med hänsyn till havsmiljön i Ronneby skärgård.
Odlarens uppgifter som har förmedlats i enlighet med regelverket för egenkontrollprogram är det enda underlag som beaktas. Ingen annan än odlaren och dess konsulter har gjort mätningar i Ronneby och det är endast odlarens intressen som skall tillvaratas. Marinekologisk forskning som visar på de negativa miljöeffekterna av fiskodlingar i öppen kasse utan reningsanordningar ignoreras helt.
Den pågående utfiskningen av haven för att tillverka fiskfoder till lax och regnbåge ignoreras också av juridiken. Domstolen verkar på fullt allvar tro på fiskodlingsindustrins sagor om att predatorerna i kassarna har blivit veganer. Det verkar alltså som att vikarna i Ronneby skärgård, när nu de höga juristerna i Växjö och Stockholm har sagt sitt, även framledes ska utsättas för övergödning.
För juristerna är det uppenbarligen likgiltigt om livet utanför kassarna försvinner helt eller om Ronneby skärgård förvandlas till en stinkande dynghög. Huvudsaken är att fiskodlingen ska vara kvar.
Jonas Sjölander Ronneby
