Riket är inte säkrare än sin befolkning

Peter Isaksson ,
Foto:Stina Stjernkvist/TT

Den politiska cirkusen fortsätter efter transportstyrelsefiaskot, och de sittande partierna leker hela havet stormar och hoppas på att en eller annan blir utan säte. Detta medan svenska folket undrar om deras information är säker. Om det är det förvånansvärt tyst.

Det är mycket snack om rikets säkerhet, men ett rike är inte säkrare än sin befolkning. Fokus läggs på fel fråga i svallvågorna efter läckan.

En sak står utom tvivel, våra politiker kan inte ett vitten om IT-säkerhet. Det märks inte minst på att man nu skickar ut brev och frågar om system är outsourcade. De har alltså inte någon som helst koll på läget. Det saknas även konkreta riktlinjer hur man skall hantera IT-frågor inom våra myndigheter. De som är anställda för att sköta den biten blir ständigt åsidosatta och ignorerade till förmån för pondus och prestige.

Piratpartiet har varnat för, och försökt belysa, detta sedan partiet bildades 2006. Frågan om IT-säkerhet innebär inte enbart att statens kommunikationer skall säkras, utan att även svenska folket skall kunna lita på att den information myndigheter har om dem sköts på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt.

Vi har under åren fått se exempel på hur informationsflödet brister och ansvarskedjan ignoreras. Redan 2012 hackades Skatteverket servrar, där bland annat kronofogdens gäldenärsregister och Polisens särskilda personregister fanns lagrade. Nu senast skickades sjukvårdsfakturor i hundratal till fel patienter.

Inte nog med det, nyss kom även uppgifter om att svenska patienters läkarintyg, provresultat, drogvanor, psykiska diagnoser och information om tvångsvård ännu inte hämtats hem då Transportstyrelsen prioriterar uppgifter som berör rikets säkerhet. Privatpersoners personliga integritet nedvärderas alltså återigen av myndighetssverige. Detta är helt enkelt inte acceptabelt.

Samtidigt som detta sker vill man alltså införa datalagringsdirektivet igen. Det direktiv som EU-domstolen två gånger dömt ut för att den bryter mot de mänskliga rättigheterna. Ett direktiv som historiskt öppnade för ekonomiska särintressen att begära ut information som lagrats. För att inte nämna att skatteverket begärt ut uppgifter om telefonsamtal, något som datalagringen inte var menat att användas till.

Kan vi lita på att detta kommer att skötas på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt om det införs igen?

Informationstekniska frågor måste prioriteras högre inom svensk politik. Starkare skydd måste till för att bevara och stärka oskuldspresumptionen samt säkerställa rättssäkerheten för medborgare och privat information. Vägledande kan principerna bakom dataskyddsförordningen vara – principen om samtycke, kunskap, dataminimering och ansvarsutkrävande. Myndigheter behöver klara direktiv om vem som bär ansvaret för att IT-frågor sköts på ett korrekt sätt. Administrativa verktyg för att kunna dra i nödbromsen måste finnas – och fungera.

Piratpartiet råder de sittande partierna att tillämpa försiktighetsprincipen innan man inför mer datalagring och utökar våra register.