Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ronneby – Blekinges Hagfors?

Hagfors är en kommun i Värmland. Förändringar inom industrin gav nedläggningar, varför kommunen blivit känd för sin befolkningsminskning. Under senare år har minskningstakten dock avtagit något. Likväl är det så att befolkningsminskningen medfört att det finns en hel del lediga bostäder, förvisso delvis av dålig kvalité.
Publicerad 2 augusti 2019
Detta är en opinionstext i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet: Det får inte vara lönsamt för en kommun att ”skrämma iväg”, alternativt ”hjälpa iväg” dem, som behöver ekonomiskt bistånd.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet: Det får inte vara lönsamt för en kommun att ”skrämma iväg”, alternativt ”hjälpa iväg” dem, som behöver ekonomiskt bistånd.Foto: Mattias Mattisson

Expressens journalist Johanna Karlsson har under de senaste månaderna satt Hagfors på den politiska kartan. ”Social export” har blivit ett begrepp.

Johanna Karlsson menar att de rika kommunerna i landet aktivt skaffat sina svåra fall, socialbidragstagarna, bostäder i Hagfors! De rika kommunerna blir därigenom av med kostnader, som i stället drabbar den redan tidigare fattiga kommunen Hagfors.

Annons

Definitionen av ”social export” är något oklar. Ibland behöver den exporterande kommunen inte göra så mycket, i aktiv bemärkelse. I de växande orterna är det ont om bostäder. Förvisso finns där gott om jobb. För personer, som är utanför arbetsmarknaden, blir det därför ”lockande” att söka sig till orter med bostäder. Att det inte finns några jobb gör då inte så mycket.

Ronnebys kommunfullmäktige avslutade våren med en osedvanligt lång debatt om delårsbokslutet. Debatten tog två timmar. Den brukar ta en kvart.

I centrum för diskussionen var de stigande kostnaderna för ekonomiskt bistånd, det finare uttrycket för socialbidrag. Sverigedemokraternas ledare Westrup ”antydde” att Ronneby kommun skulle försöka minska mottagandet av invandrare. För sin antydan fick han mycket skäll, mest från kommunalrådet Fredriksson (M) ock Gardell (L), som bland annat hänvisade till gällande lagar. Vi måste följa lagarna, menade dessa.

Från min studietid minns jag exemplet om en kommun, någonstans i världen, som på egen hand, i sin medmänsklighet, beslöt sig för att ha lite extra högra bidrag till sina socialbidragstagare. Följden blev en rejäl inflyttning av bidragstagare. De egna skattebetalarna insåg konsekvenserna. Skatten måste höjas, flytta så fort som möjligt!

Westrup gick aldrig längre än till en antydan. Min tolkning var likväl: Vi lägger oss i underkanten av vad lagen säger! Då kommer det inte så många, som behöver ekonomiskt bistånd.

Vad herrar Fredriksson och Gardell i sin ilska ”glömde” påpeka var att det är denna lösning som deras partivänner i expansiva kommuner redan tillämpat, mer än väl!

Ronneby hade för några år sedan ”Hagforsproblem”, med ett sjunkande befolkningstal och många lediga bostäder. Följden blev att Ronneby kommun tagit emot procentuellt flest flyktingar bland länets kommuner. Kommunen är den i Blekinge, som har ökat mest befolkningsmässigt under perioden 2013-2018.

Samtidigt är Ronneby kommun den kommun i länet, där antalet arbetstillfällen har ökat klart sämst. Under perioden 2012-2017 var ökningen 2,8 procent, jämfört med länsgenomsnittet 7,2 procent, och Olofströms 18 procent!

Min förklaring är att presumtiva arbetsgivare inte såg Ronneby kommun som en attraktiv plats, bland annat därför att kompetent arbetskraft saknas.

Min tolkning är att Ronneby har fått en ”social export” från andra kommuner. Därav följer också mitt förslag om att det är staten, som skall stå för kommunernas kostnader för invandringen. Det får inte vara lönsamt för en kommun att ”skrämma iväg”, alternativt ”hjälpa iväg” dem, som behöver ekonomiskt bistånd.

Sune Håkansson

Annons
Annons
Annons
Annons