Jan Hindersson

Att byta till vinterdäck

Jan Hindersson

Då var höstens däckbyte avklarat, så nu kan vi se fram emot en varm och halkfri period de närmaste veckorna.

Rent journalistiskt inleddes däckbytesperioden redan förrförra lördagen, då jag jobbade och en ambitiös nyhetschef skrivit upp jobbet Stora däckbytardagen.

Fotografen, vi kan kalla honom M, nappade direkt. Han såg framför sig att var och varannan villauppfart skulle vara belamrad av flitiga däckbytare.

Jag invände att det var en och en halv vecka kvar till 1 december och att det dessutom regnade. Men M skulle själv ägna dagen därpå då han var ledig åt däckbyte och trodde att han var en del av en folkrörelse.

Så var inte fallet. Vi körde den ena lilla gatan efter den andra i Hässlegården ivrigt spanande, men inte en däckbytare i sikte.

- Vad är det med folk nuförtiden? undrade M och det kan man ju alltid fundera på.

Själv hade jag valt den bekväma vägen ut och bokat en tid hos en däckfirma kl 10.15 i fredags. Det var en ledig dag efter föregående helgjobb och det är rätt skönt att ta det lugnt på morgonen.

Så lugnt att jag plötsligt upptäckte att klockan redan var över 10! Snabbt ut i förrådet för att rulla ut första vinterdäcket.

När jag och däcket kom ut till parkeringen utbredde sig ett stort tomrum mellan grannarnas båda parkerade Saabar. Hustrun hade glömt bort däckbytet och tagit bilen till jobbet.

Så det var bara att ringa däckfirman, förklara situationen och boka ny tid. Fick måndag kl 15.

Visserligen skulle jag bevaka landstingsmötet den dagen, men journalist lär ju vara ett fritt yrke och nån kvart skulle man väl kunna smita iväg. Dessutom var det en inplanerad kafferast 14.45, så jag behövde inte missa så mycket.

Så då satt jag på mötet och lyssnade på den alltid lika trevliga och omväxlande debatten som pågick timme efter timme. Men vid tvåsnåret på eftermiddagen började listan på anmälda debattörer plötsligt tunna ut.

Jag insåg att risken var stor att debatten skulle räcka till kaffet, och sen klockan tre - när jag var och bytte däck - skulle man övergå till att ta de beslut om skatt och budget, som jag skulle redovisa i tidningen. Kris.

Men man ska ha lite tur i det här yrket. Debatten slutade 14.35. Och i stället för en tidig kafferast körde den utomordentlige ordföranden Jan Björkman snabbt och elegant igenom alla beslut om skatt och budget; allt var voterat och klart tio minuter i tre.

Lättad kunde jag runda politikerna i kaffekön och köra iväg till däckfirman.