100-åring med händelserikt liv

Karlskrona Artikeln publicerades
Ingemar Gustafsson visar upp en hästsko med en bild från när han låg vid kavalleriet K3. Då hade han på sig den typiska uniformen kallad dolma.
Ingemar Gustafsson visar upp en hästsko med en bild från när han låg vid kavalleriet K3. Då hade han på sig den typiska uniformen kallad dolma.

Han har arresterat nazister under andra världskriget och dragit igång både Blekinge Tekniska Högskola och byggandet av E22. Ingemar Gustafssons liv är en historisk vandring. Idag 11 augusti fyller han 100 år.

Kanske är det unikt att vara 100 år och fortfarande bo kvar hemma i sitt eget hus. Kanske är det unikt att vara 100 år och klarare i knoppen än Sydöstrans reporter. Kanske är det dessutom unikt att vid den höga åldern vara god vigör, förutom en aningens ont i ena benet.

Men sanningen är att Ingemar Gustafsson fyller just ett helt sekel idag.

– Jag tycker inte det är något speciellt, det kunde likaväl vara 80 år jag fyllde. Jag har inga krämpor och känner mig frisk, säger födelsedagsbarnet själv.

Men några tankar på att hoppa ut ur fönstret som 100-åringen i boken har Ingemar Gustafsson inte.

– Ja, det är väl för kallt, skojar han.

 

100 år är väl ingenting speciellt tycker Ingemar Gustafsson. Han läser exempelvis en hel del böcker fortfarande.
100 år är väl ingenting speciellt tycker Ingemar Gustafsson. Han läser exempelvis en hel del böcker fortfarande.

Ingemar Gustafsson är uppväxt i en lantbrukarfamilj i Undenäs utanför Karlsborg. Han hade många syskon: nio bröder och två systrar.

– Jag höll mest ihop med min bror Alvar, vi var alltid ute på äventyr, säger han.

Men vid 18 års ålder flyttade Ingemar hemifrån.

– Jag såg framför mig ett lika jobbigt liv som mina föräldrar haft och så ville jag inte ha det.

Därför tog han värvning och under andra världskriget låg Ingemar under ett bra tag och bevakade gränsen vid det ockuperade Norge.

– Varenda dag hörde man skott eftersom de förstås gjorde motstånd. En dag kom en motorcykel farande över gränsen in på svenskt område. Det var en tysk löjtnant, men vi slog ned en bom och arresterade honom, och han sattes i fängelse.

Efter krigsslutet var Ingemar Gustafsson rätt trött på att ligga i tält. Han hade då tillhört både kavalleriet och luftvärnet. På en kamrats inrådan började han istället arbeta som ordningspolis och flyttade till Karlskrona. Då låg många militärer inkallade, och det fanns mycket för polisen att göra i staden.

– Så klart var dessa killar ute efter tjejer och det blev bråk, På Ronnebygatan var det slagsmål nästan varenda dag, säger Ingemar Gustafsson.

I Karlskrona gifte han sig och fick två barn, en son som nu bor i Lund och en dotter som bor i Nättraby. Han dåvarande fru omkom dock senare i en tragisk trafikolycka 1976.

Ingemar arbetade i 23 år inom polisen, först som ordningspolis, sedan inom kriminalpolisen. Men han kände även en länsarbetsdirektör som hette Strand och denne frågade om Ingemar inte skulle börja inom länsarbetsnämnden.

– Och jag var nyfiken som jag alltid varit, säger Ingemar Gustafsson.

Han fick starta som förste inspektör och lyckades genom idogt arbete se till att det byggdes skyddade verkstäder i hela Blekinge. Ingemar avancerade och blev så småningom byrådirektör på myndigheten. Genom flera möten med utbildningsminister Lennart Bodström var Ingemar en av dem som såg till att Blekinge Tekniska Högskola blev verklighet.

– Men det som jag är mest nöjd med är när vi startade byggandet av E22 här i Blekinge. Det var en dålig och livsfarlig väg innan dess, säger Ingemar som var en av drivkrafterna bakom nybygget.

Ingemar Gustafsson har även varit väldigt aktiv inom föreningslivet. Han var exempelvis ordförande i 34 år för föreningen Norden och har även haft samma position både inom TCO Blekinge och Karlskrona konstförening.

Just konst ligger honom varmt om hjärtat och efter studier i ämnet började han anordna konstkurser i Karlskrona. Det var under en sådan kurs som han mötte Gudrun, som är hans fru sedan 40 år tillbaka.

Ingemar Gustafsson är fortfarande en bokslukare av rang trots sina 100 år på nacken.

– Jag läser egentligen allt av intresse, särskilt historiska romaner, säger han.