Försvarsmakten vill dubbla antalet stridsflyg
En fördubbling skulle innebära att personalen växer från dagens 50 000, inklusive civilanställda och hemvärn, till 120 000. Av dem ska 45 000 vara värnpliktiga och 13 000 fastanställda militärer.
För Blekinges del är det kanske extra intressant att det högt upp på önskelistan finns dubbelt så många nya stridsflygplan.
– Vi ser ett säkerhetsläge som blir allt mer osäkert, komplext och svårthanterligt, säger konteramiral Jonas Haggren till TT.
Önskemålen presenteras I Försvarsmaktens framtidstudie, den så kallade perspektivstudien.
På önskelistan står bland annat också fyra armébrigader jämfört med dagens två, fyra jägarbataljoner och en förstärkt stridsgrupp på Gotland.
Där står även 24 ytstridsfartyg jämfört med dagens sju och sex ubåtar jämfört med dagens fyra.
Det stämmer väl överens med de önskemål som marinchefen Jens Nykvist lyfte fram när Sydöstran träffade honom under Marinstridsdagarna tidigare i år.
– På undervattensområdet är det bra i och med satsningen på nya ubåtar. På ytstridsområdet ser det annorlunda ut. Flera fartyg är gamla. Vi har korvetter som är byggda på 80-talet och som kommer att behöva bytas ut, sa han då.
Ytterligare exempel är fyra luftvärnsbataljoner jämfört med dagens två och 120 stridsflygplan av senaste modellen Gripen E. Riksdagen har hittills beslutat om att 60 sådana plan ska införskaffas.
Försvarsberedningen, där alla partier ingår, anser att Sverige ska kunna klara av en konflikt under tre månader utan hjälp utifrån. I ett sådant scenario ingår högintensiva strider på svenskt territorium mot en högkvalificerad motståndare.
Enligt konteramiral Haggren innebär det fördubblade försvaret att man har nått den ambitionen i alla fall till 2035.
Förutom ökad uthållighet och tillgänglighet, så ska det fördubblade försvaret möta flera olika typer av hot. Det handlar till exempel om aktioner som är i gråzonen mellan fred och krig, till exempel sabotage, påverkanskampanjer och it-angrepp.
Försvaret bedöms också kunna agera på ett operativt större djup, det vill säga slå till mot en angripande fiende tidigare. Försvarsmakten önskar till exempel robotar med lång räckvidd bland annat för att kunna slå till med precision mot mål på stort avstånd.
Det framtida försvaret ska också kunna möta ett väpnat angrepp mot landet oavsett var det sker.
– Det här försvaret skulle ge större handlingsfrihet och större tröskeleffekt och minska den säkerhetspolitiska risken, säger Haggren.
Han vill inte gå in på vilka olika krigsscenarier Försvarsmakten utgår i från, eftersom det ingår i den hemliga försvarsplaneringen.
Ett fördubblat försvar innebär, enligt Försvarsmaktens beräkningar, också en mer än fördubblad försvarsbudget. Cirka 115 miljarder kronor år 2035.
Men för att bygga upp "volymerna" i försvaret måste man börja redan nu, enligt Haggren. Mer personal måste rekryteras och utbildas och hittills har det gått trögt. Dessutom behöver Försvarsmakten bygga upp infrastruktur och skaffa utrustning för fler soldater vilket tar tid.
Därför bedöms försvarsbudget behöva ligga på 75-85 miljarder kronor år 2025. Det kan jämföras med riksdagens beslut om att budget ska uppgå till 53 miljarder 2020.
Försvarsmakten konstaterar att kostnadsberäkningar på så lång sikt som till 2035 innehåller stora osäkerheter.
Perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte kommentera varken summor eller Försvarsmaktens perspektivstudie i stort.
– Det är sådant som vi får värdera i regeringskansliet och även försvarsberedningen får värdera den information som kommit fram, säger han.