Framtidstro hos unga fiskare

Karlskrona Artikeln publicerades

HASSLÖ – De finns de som ägnar sig åt yrket, och de som går på kajen och vet precis hur fisket ska bedrivas. Vi försöker ge oss ut och leta upp fisken där den finns. Det lyckas inte alltid, men för det mesta går det rätt bra, säger Hans-Erik Hansson, en av de få yngre i Blekinge som vågar satsa på en framtid som fiskare.

Han är 28 och började fiska när han var 15 år. 1996 skaffade han garnbåten Karlsö och har sin yngre bror Johan som besättningsman.
– Vi kompletterar varandra. Johan är mer händig och lugn. Man måste fungera bra tillsammans, ha samma inställning och kunna lita på varandra i det här yrket.
För Hans-Erik Hanssons del har det aldrig funnits något alternativ till fisket.
– Jag har alltid varit intresserad av fiske och aldrig på allvar funderat över att göra något annat. Det var naturligt i och med att man var uppväxt med det. Men det är ju inte som att jobba mellan 7 och 16 i land. Vi är ute 12-15 timmar i sträck, och då blir det ingen högre timpenning. Men samtidigt är det här inte bara ett yrke, det är ett levnadssätt, säger Hans-Erik Hansson.
Johan Hansson läste energiprogrammet på gymnasiet och prövade också på ett tag som sjöman.
– Men när jag kunde för skolan var jag med ute och fiskade, berättar han.

Det är kulingvarning och KA 156 Karlsö och de andra garnbåtarna ligger kvar i Garpahamnen på Hasslö. Men det finns alltid saker att syssla med på båten ändå.
– Vi delar alla inkomster på tre, en del åt oss var och en åt båten, säger Johan Hansson.
De kommer fram till att det bara är fyra fiskare i deras egen ålder av de 35 aktiva yrkesfiskarna på Hasslö. Men själva har de svårt att stämma in i pessimismen och är inte heller mycket för 80-talsnostalgi:
– På 80-talet hade man stora fångster och jättelåga priser, man öste upp torsk och höjde kvoterna. Nu är fångsterna mindre – men priserna är betydligt högre. Så egentligen är det bättre att fiska nu. Bara sedan jag köpte garnbåten 1996 har torskpriserna gått upp från 6-7 kronor kilot till 16-17, säger Hans-Erik.

När han gick ut i fisket som femtonåring var det på trålare. Han fiskade med sin far, som numera lagt av fisket och gått till sjöss. Men han var också ute mycket på andra trålare.
Men som egen skeppare har det blivit garnbåt. En trålare är en ekonomisk omöjlighet:
– Det behövs fyra mans besättning, och med energipriserna som är idag skulle det bara inte gå ihop. En trålare gör av med 15 000 liter i veckan, vi tankar 1 000 liter var fjortonde dag. Det är lite skillnad.
– Samtidigt är garnfisket tyngre och slitigare. Man är ute på däck mycket mer och det är inte så kul på vintern.
Hans-Erik Hansson berättar att det inte var helt lätt för de båda bröderna som kom från trålfisket att börja med ett nytt fiskesätt. Istället för att dra en trål efter sig sätter de i garnbåten ut sammanlagt en mil nät, och hämtar upp dem igen efter 12-15 timmar.
– Vi gjorde en del tabbar i början och satte garnen på fel platser. Det var en inlärningsperiod på några år innan vi kom in i’at.

Garnfiske förknippas ofta med kustnära fiske, men bröderna Hansson ger sig ofta betydligt längre ut:
– Fisken rör sig, och vi går dit fisken är, det är vår inställning. Det har inte så stor betydelse om det är två eller åtta timmars gångtid. Vi fiskar mycket neråt Midsjöbankarna. Det handlar om att lägga garnen där trålarna inte kommer åt, som vid grundbankar och vid vrak.
– Fångsterna varierar. Förra veckan fick vi 70 lådor, andra veckor blir det 40-50.
Karlsö är byggd 1982 och är moderniserad efterhand. Men Hans-Erik Hansson funderar då och då på att byta upp sig.
– Det är lite tungjobbat i den här båten. När vi är långt ute hade vi behövt ett större lastrum. Man vill ju förnya sig och utveckla fisket. Vi tror ju på det här – har man inte den inställningen kan man lika gärna lägga av, säger Hans-Erik Hansson.