Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Holken som ger nytt liv i skogen

Död på utsidan – fylld med liv på insidan. En ek är nyttig även efter att den har dött. Men när antalet naturliga utrymmen för insekter börjar försvinna får människan hjälpa till, den här gången i form av så kallade mulmholkar.
Blekinge • Publicerad 29 oktober 2018
Joel Viefjord och Mattias Hedén från Mattias Mobilsåg och Annika Lydänge från länsstyrelsen hjälps åt med att sätta upp en mulmholk. Den monteras mot en ung ek där den står stabilt.
Joel Viefjord och Mattias Hedén från Mattias Mobilsåg och Annika Lydänge från länsstyrelsen hjälps åt med att sätta upp en mulmholk. Den monteras mot en ung ek där den står stabilt.Foto: Mattias Mattisson

Döda träd kan se illa ut i naturen. Men de fyller en viktig funktion som en del i ekosystemet. Bland annat är träden hem för en uppsjö av insekter. Över 1 000 arter är beroende av ekar för sin överlevnad.

Det finns dock ett problem – i många ekmiljöer är det ett stort åldersglapp mellan träden. Bristen på bra miljöer för insekterna ökar och på sikt bidrar det till att hota både djuren och ekarnas överlevnad.

Annons

Därför har länsstyrelsen valt att ge naturen en liten skjuts på vägen genom att placera ut så kallade mulmholkar runt om i länet. Under måndagen sattes ett antal holkar ut i en ekskog i området Kummeln utanför Karlskrona.

– Holkarna är stora trälådor som fylls med en substans som liknar den som finns naturligt i gamla ekar. Där trivs insekter, i det här projektet är det framförallt läderbaggar, ekoxar och hålträdsklokryparen som vi försöker hjälpa, säger Annika Lydänge, koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter vid Länsstyrelsen i Blekinge län.

Annika Lydänge från länsstyrelsen med ingredienserna till konstgjord mulm.
Annika Lydänge från länsstyrelsen med ingredienserna till konstgjord mulm.Foto: Mattias Mattisson
Konstgjord mulm består av sågspån, träbitar och eklöv.
Konstgjord mulm består av sågspån, träbitar och eklöv.Foto: Mattias Mattisson

Mulm är den snusliknande substansen av nedbruten ved, löv och insektsrester som uppstår naturligt i ihåliga gamla träd.

– Den konstgjorda mulmen består av sågspån, ekbitar av olika storlekar och eklöv. Sedan häller vi lite vatten över det så att det blir fuktigt

Annika Lydänge berättar att insekterna hittar till holkarna av sig själva. I flera av holkarna finns det även hål så att fåglar kan bygga bo. Vissa modeller har dessutom utrymme för fladdermöss.

När Sydöstran är på besök håller Mattias Hedén från företaget Mattias Mobilsåg i Svängsta och kollegan Joel Viefjord på och skruvar ihop en av holkarna. Trälådorna har han byggt från grunden, av furuträ som kommer från den egna skogen.

– Så de är verkligen lokaltillverkade. Furumodellerna väger 100 kilo. Några modeller är gjorda av ek och de väger 200 kilo, så det är bra att vi kan göra slutmonteringen på plats. Än så länge har vi tillverkat och satt ut 90 holkar, totalt ska vi bygga 116 stycken.

– Det här är verkligen ett annorlunda och roligt jobb, samtidigt som vi kan hjälpa miljön. Nästa uppdrag finns i Valje och på Haglö, säger han.

Joel Viefjord och Mattias Hedén tillverkar grunden till holkarna på Mattias gård, sedan byggs de ute i naturen och transporteras till uppställningsplatsen med en liten terrängkärra.
Joel Viefjord och Mattias Hedén tillverkar grunden till holkarna på Mattias gård, sedan byggs de ute i naturen och transporteras till uppställningsplatsen med en liten terrängkärra.Foto: Mattias Mattisson
Mulmholkarna ställs mot yngre ekar. De flesta är tillverkade i furu från Svängsta, men några är gjorda i ek.
Mulmholkarna ställs mot yngre ekar. De flesta är tillverkade i furu från Svängsta, men några är gjorda i ek.Foto: Mattias Mattisson

Insatserna för ekarna är viktiga både på lokalt plan och internationellt.

– De här ekmiljöerna är ovanliga i dag, i många delar av Europa är de helt borta. I Sverige är de bäst bevarade här i Blekinge, i Kalmar län och i Östergötland. Därför har vi ett stort ansvar att se till att ekarna överlever. Och insekterna som lever i träden är en viktig del i ekosystemet som vi vill bevara, säger Annika Lydänge.

Annons

Förutom att sätta ut mulmholkar görs även en rad andra åtgärder för att förbättra ekarnas chanser att bli fler. Bland annat planteras nya träd, ekmiljöer restaureras och öppnas upp med hjälp av bete och yngre träd tillfogas medvetna skador för att efterlikna strukturer som annars finns i betydligt äldre träd.

– Det här är långsiktiga projekt. Det kommer att ta tid innan vi ser effekterna. Vad det gäller mulmholkarna kommer vi att öppna dem efter en tid och kontrollera vilka insekter som hittat dit, säger Annika.

”Man brukar säga att en ek växer upp under 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år” säger Annika Lydänge från länsstyrelsen.
”Man brukar säga att en ek växer upp under 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år” säger Annika Lydänge från länsstyrelsen.Foto: Mattias Mattisson
Johan HultgrenSkicka e-post
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons