Hemmamamman: "Man känner sig utsatt"

KARLSHAMN Artikeln publicerades
Nu för tiden är det inte många som är hemmaföräldrar. Nyligen avskaffades också vårdnadsbidraget som gjorde det möjligt för föräldrar med barn mellan ett och tre år att stanna hemma längre.
Foto:Gunnel Persson
Nu för tiden är det inte många som är hemmaföräldrar. Nyligen avskaffades också vårdnadsbidraget som gjorde det möjligt för föräldrar med barn mellan ett och tre år att stanna hemma längre.

I Sverige går i dag de flesta av barnen i förskola, men det finns fortfarande föräldrar som väljer att stanna hemma. Sydöstran har träffat Malin som slutade sitt jobb för att vara med sina två barn på heltid.

Men att säga upp sig från sitt arbete för att bli hemmaförälder är något som hon menar att samhället i stort inte ser positivt på och därför önskar hon inte ha med sitt riktiga namn.

– Det är synd att det ska vara så, men man känner sig utsatt. Det är jobbigt att gå emot normen för man hamnar automatiskt utanför, men att vara hemma med mina barn är något som jag vill för att jag är övertygad om att det är det bästa för dem, säger hon.

Malin, som är bosatt i Karlshamns kommun, säger att de som kritiserar hennes familjs beslut oftast är föräldrar som har barn i samma ålder som hennes båda som är fyra och två år gamla. När de får veta att barnen inte går i förskolan brukar hon få höra att det inte är bra för dem och att de kommer att hamna efter i utvecklingen jämfört med förskolebarnen, men det håller hon inte med om.

– Det är en missuppfattning. Jag tror att barnen lär sig minst lika mycket hemma där de känner sig trygga, förutom att interagera med andra barn.

Det menar hon känns viktigare först när ett barn blivit lite äldre, kanske i treårsåldern. De allra yngsta barnen tror hon inte har ett lika stort behov av det.

– Och det är ju inte så att vi bara sitter hemma. Vi åker till öppna förskolan, kyrkans barnkafé, till biblioteket för att låna böcker. Vi träffar andra hemmaföräldrar och deras barn som barnen leker med.

Annars får barnen vara med i vardagsbestyren, som att åka till affären för att handla och att laga mat. Är det någon dag som de känner sig trötta och slöa tar de det lugnt.

En annan fördom som hon menar finns om hemmaföräldrar är att det handlar om att man ska slippa jobba eller inte har något att göra.

Men att Malin skulle bli hemmamamma var inget som var planerat. Hon är högutbildad och arbetade på ett företag när hon blev gravid med sitt första barn. Hon var då inställd på att hon skulle återgå till sitt arbete efter mammaledigheten och att sonen skulle börja på förskola.

– Jag hade över huvud taget inte tänkt något annat innan jag slutade mitt arbete. Jag trodde att vi skulle göra som alla andra.

Men när sonen blivit ett och ett halvt år gammal tänkte familjen om.

– Jag följde min magkänsla. Det kändes så fel att lämna bort honom. Jag kände att han behövde mig mer än ett par timmar om dagen. Som förälder är man den viktigaste personen i sina barns liv. Det handlar inte om att jag inte skulle vilja jobba. Jag vill ta hand om mina barn. De är små under en så kort tid i livet och jag tycker att det är värt det, även om vi blir ekonomiskt lidande.

Hon fick ett erbjudande från sin arbetsgivare att arbeta deltid, men bestämde sig i stället för att säga upp sig. Planen är just nu att hon ska fortsätta att vara hemma med barnen något år till. Då har de hunnit bli fem och tre år gamla.

Malin vill poängtera att hon inte anser att hennes val är det enda rätta.

– Jag ser inte ner på andra som väljer annorlunda. Alla barn och alla familjer är olika. Jag tycker att man ska känna efter vad som är bäst för ens barn. Mina har just nu inte behov av att gå i förskolan, men hade till exempel min son efterfrågat fler kompisar och jag inte kunnat tillgodose det så hade jag satt honom på förskola. Däremot tycker jag att föräldrar ska kunna välja att stanna hemma utan att bli ifrågasatta eller ekonomiskt utsatta.

Hon önskar en bredare familjepolitik genom ekonomisk kompensation.

– Alla barn trivs inte i stora barngrupper och jag tror att fler föräldrar hade velat vara hemma med sina barn om det hade varit ekonomiskt möjligt. I stället för att alla barn föses in i förskolan borde det finnas en barnomsorgspeng som följer med barnen, föreslår hon.

Att vårdnadsbidraget på 3 000 kronor per månad, som riktade sig till vårdnadshavare med barn som fyllt ett men inte tre år och som inte har plats i förskola eller familjedaghem, avskaffades förra året tycker hon är synd.

– Måste det vara så att man tvingas lämna bort sina barn från att de är ett år? Skulle man inte kunna få hoppa av ekorrhjulet i några år?

Argumentet att möjliggörandet för att bli hemmaförälder skulle motarbeta arbetet med att stärka kvinnornas roll på arbetsmarknaden tycker inte Malin borde stoppa.

– Jag står självklart bakom kvinnors och mäns lika värde och lika lön, men jag tycker att det blir väldigt mycket fokus på jämställdhetsarbetet i denna fråga. Det går ut över barnen. Kan inte jämställdhet vara att familjerna själva kan välja hur de vill göra? Det finns också pappor som vill vara hemma med sina barn. Om jag och min sambo får ett tredje barn kommer vi nog att dela upp det annorlunda.

Vår artikelserie "Barnomsorgen i Blekinge"

Del 1:

"Jag har världens bästa jobb"

Från barnkrubbor till allas rätt till förskola

Del 2:

Dagmammor efterfrågas i Sölvesborg

Del 3:

De bytte karriär och öppnade daghem

Del 4:

På Ankaret styr föräldrarna