På Aspöfärjan med Allan Widman

Tåget var försenat och kommunalrådet Börje Dovstad (L) vid ratten i hämtbilen har satt personligt hastighetsrekord mellan stationen och färjan.

Men väl ombord är det lugnt. Försvarsutskottets ordförande poserar vant vid relingen för fotograferna för båda tidningarna.

Och uppe i passagerarsalongen blir det dags att ställa frågan: Varför Aspö?

– Jag har länge velat komma till KA2-museet på Aspö av ett speciellt skäl, berättar han.

Skälet stavas Fordonslavett till tung kustrobot.

– Den har förmågan att från en lastbil skjuta iväg Robot 15 med en räckvidd på 10 kilometer. Det är en förmåga som vi nu återtagit i försvaret efter 15-20 år.

Pjäsen på museet är långt ifrån antik. Den är från 1990-talet.

– Min tanke är att den skulle kunna komma i tjänst igen. Och sen när den väl tjänat ut kan den återvända till museet, säger Allan Widman.

När det begav sig fanns det sex sådana pjäser, hur många det finns idag med den återtagna förmågan vill han inte uppge.

– Men pjäsen från kA2 skulle utgöra ett inte oväsentligt tillskott.

Utspelet om att ta ett museiföremål i bruk igen är typiskt för liberalen Allan Widman, som är en självtänkande försvarspolitiker. Under de borgerliga åren sågs han i försvarsdepartementet närmast som en oppositionspolitiker.

Tidigare har han bland annat stridit för att fortsätta med gamla hederliga Helikopter 4 istället för att låta en stor del av helikopterförmågan ligga nere i nästan ett decennium väntan på försenade nya helikoptrar.

Finns det en tendens att man avvecklar försvarsmateriel för tidigt?

– Det är en väldigt hög omsättning på försvarsmateriel. Andra länder, som Finland, använder materielen mycket längre. Det hänger naturligtvis ihop med försvarsindustrins starka ställning i Sverige.

Bestämmer industrin för mycket?

– Det är helt klart att den har inflytande. Men den har också tillfört mycket på många områden, svarar Allan Widman diplomatiskt.

Jag ställer en fråga om det ryska deltagandet i Kustbevakningens miljöövning Helcom, som kritiserats för att man släpper ett ryskt fartyg för nära Karlskrona.

– De sanktioner som finns mot Ryssland ligger kvar. Men parallellt med det måste vi fortsätta ha en dialog - så jag har inga synpunkter på det, säger Allan Widman och övergår till att tala om den utvidgning som sker av den svenska kustzonen från 1 mars.

– Det blir ytterligare 12 nautiska mil där Sverige ska ansvara för miljötillsyn, skatter, hälsa och så vidare. Det ökar uppgifterna för Kustbevakningen och Marinen - och jag är inte säker på att de i Stockholm insett vad det kommer att innebära.

I måndagstidningen var det en insändare från två ledande medlemmar i Moderaternas ungdomsförbund, där de förespråkade att Nato skulle lägga en militärbas i Blekinge eller på Gotland, redan innan vi blir Natomedlemmar.

– Det känns som en lite udda idé, säger Allan Widman. Det normala är väl att man först blir medlem och sen börjar tala om att upprätta baser.

Och medlem bör Sverige bli, enligt Widman. Han talar nästan lyriskt hur han stod vid stranden på Ravlundafältet på Österlen vid en samövning med Nato och såg amerikanska B52or komma dånande för att fälla antiminbomber i Hanöbukten.

– Idag är hela Alliansen enad kring ett Natomedlemskap, och många socialdemorkater delar också den uppfattningen.

– Sen 1995 har vi samövat med Nato. Det har naturligtvis Ryssland dragit sina slutsatser av. Men som icke-medlemmar är vi inge garanterade skydd från Nato, samtidigt som vi inte längre kan räknas som neutrala. Vi har hamnat i ett ingemansland.

Aspös kustlinje har sakta kommit närmare och närmare och nu börjar färjan sakta in.

– Är vi redan framme? Det är betydligt snabbare än när jag var barn och åkte till Aspö med Södern. säger Allan Widman, född i Karlskrona 1964.