"Brukarna får inte det de betalar för”

KARLSKRONA ,
Stressen på jobbet är svår att koppla bort när man kommer hem och många som jobbar inom äldreförvaltningen får sömnsvårigheter och andra problem, berättar Eva Aronsson, Eva Gunnarsson, Lotta Grönqvist och Emelie Sjöberg som jobbar i Kyrkogatans hemtjänstgrupp på Trossö. Emelie Valde i veckan att säga upp sig.
Foto:

Pressade scheman gör att hemtjänstpersonalen inte hinner ta paus för att gå på toa.

Beställa mat och ringa anhöriga får de göra på övertid. Och brukarna hinner inte alltid få sin medicin i tid.

Eva Aronsson jobbar inom hemtjänsten på Trossö och hon har ända sedan hon kom tillbaka från sin föräldraledighet för snart två år sedan upplevt att arbetet har varit väldigt stressigt.

Hon instämmer helt i de senaste dagarnas kritik mot arbetsmiljön inom äldreförvaltningen som lett till en anmälan från fackförbundet Kommunal. Hon och hennes kollegor vittnar om scheman som är så tajta att de får springa mellan brukarna och jobba över för att hinna med allt.

– När vi jobbar kväll är våra rundor helt fullpackade. Vi får dra ner på tiden hos brukarna för att hinna och springa snabbare hela tiden. Brukarna får inte det de betalar för, säger hon.

Personalens tid registreras på minuten och man kan se exakt hur lång tid de varit hos de olika brukarna. De små luckorna som finns däremellan behöver personalen för att hinna förflytta sig och utföra andra arbetsuppgifter som inte finns schemalagda.

– Då ringer vi apoteket och anhöriga, gör matbeställningar och beställer inkontinensskydd, skriver fallrapporter eller städar våra lokaler. Men cheferna vill fylla alla luckor med brukartid. Ska vi då hinna med det andra måste vi ta från brukarnas tid eller jobba över för det finns ingen tid avsatt på schemat för det, säger Eva Aronsson.

Hon och hennes kolleger Eva Gunnarsson, Lotta Grönqvist och Emelie Sjöberg berättar att de bett om att få en rast inlagd i schemat när de jobbar klockan 16-21 men inte fått igenom det.

– Vi behöver en paus för att hinna gå på toaletten och dricka lite vatten men vi har inte fått det. Vi tvingas gå på toa hemma hos brukarna för att hinna, säger Lotta Grönqvist.

Att det är svårt att få tag i vikarier när någon ur personalen är borta är också ett stort problem och konsekvensen blir att de som jobbar får jobba ännu mer.

– Då får vi ställa in aktiviteter som dusch och städ eller stressa jättemycket. Brukarna märker när vi är stressade, säger Eva Aronsson.

På helgerna har man lägre bemanning och det finns inget utrymme för de akuta larm som kan komma. Kollegerna berättar om hur hela schemat blir förskjutet och att de äldre ibland får hjälp för sent.

– När jag jobbade helg fick jag ett akut larm och på grund av det fick en annan brukare inte sin frukost förrän tjugo i elva den dagen, säger Eva Gunnarsson.

– Vi har skrivit avvikelserapporter när brukarna får sin medicin för sent, men det händer ändå ingenting, säger Lotta Grönqvist.

Oron över arbetssituationen finns i tankarna hela tiden och det pratas mycket mellan kollegerna.

– Vi diskuterar det här varje dag och man har ju jobbet i tankarna hela tiden även när man är ledig, säger Eva Aronsson.

Trots att de redan jobbar varannan helg har det under en tid varit sådan brist på personal att de blivit inringda även lediga helger. Nu orkar de inte ens ha ljudet på på telefonen, men konsekvensen blir att de oroar sig för hur de kolleger som jobbar ska klara sig.

För Emelie Sjöberg har stressen gått så långt att hon sagt upp sig och i stället ska börja jobba som personlig assistent på ett privat företag.

– När man inte ens orkar med det som är roligt på fritiden längre är det ju ett tecken på att man börjar bli utmattad, säger hon.

Hennes kolleger har ibland också tankar på att byta jobb, men samtidigt trivs de så bra i sin arbetsgrupp.

– Och givetvis finns det bra dagar också. Vi älskar ju vårt jobb och har väldigt roligt på jobbet också, säger Lotta Grönqvist.

Nu hoppas de att både politiker och förvaltningsledning tar tag i de problem som personalen larmat om och att det blir en förbättring.

– Vi tar gärna en diskussion med förvaltningschefen Martin Olsson, säger Lotta Grönqvist.

– Och politikerna får också gärna hänga med oss en kväll på jobbet för att se hur det är, om de tar joggingskorna på sig, säger Eva Gunnarsson.