Bra sagt, Morgan Johansson

Mycket pekar på att partistyrelsen på fredag utser en tillförordnad partiledare fram till ordinarie kongress i april 2013 i Göteborg. Det är snabbspåret för att riksdagens största parti skall ha en partiledare snabbt på plats. Det andra spåret är att en valberedning tar fram kandidater som väljs på ordinarie kongressen eller vid en extra kongress. Det tar för lång tid. Krisen är så djup att socialdemokratin inte kan vara ledarlöst under flere månader eller ett år.

Ingen kan veta vad som är den optimala valprocessen. Krisen är unik. Något liknande har aldrig hänt tidigare i partiets historia. Vi får förutsätta att snabbspåret är förenligt med stadgarna.

Det rimliga är att den tillförordnade partiledaren hämtas från riksdagsgruppen. Det fungerar inte med en s-ledare som inte kan följa riksdagsarbetet på plats eller ännu sämre inte kan delta i partiledardebatterna i kammaren. Även om det finns dugliga socialdemokrater utanför riksdagshuset blir en partiledare handikappad av att han/hon inte också syns i riksdagens talarstol.

Det finns 112 socialdemokratiska riksdagsledamöter. 33 stycken av dem är på ett eller annat sätt kända för Sydöstrans politiska redaktion. 16 av dessa är tänkbara partiledarkandidater, åtta är före detta statsråd. Vid en första bedömning borde Morgan Johansson, Mikael Damberg, Thomas Eneroth (ej statsrådserfarenhet), Lena Hallengren och Ibrahim Baylan vara mest intressanta. Leif Pagrotsky, Björn von Sydow, Sven-Erik Österberg och Thomas Östros vill absolut inte eller har åldern mot sig.

Efter Morgan Johanssons uttalande igår sätts speciellt riksdagsledamöterna under press. Han ser gärna andra än sig själv som partiledare - men det spelar mindre roll. Alla är medvetna om vilket krävande arbete det är att leda socialdemokratiska partiet som också innebär att vara statsministerkandidat. Det finns också en skyldighet hos de folkvalda att ta på sig tunga uppdrag när partiet kallar. Kalla det gärna arbetarmoral.