Ledare Sydöstran

Förbjud könsstympningen

Ledare Sydöstran Artikeln publicerades

KRÖNIKA Annacarin Leufstedt


Att få utöva sin religion är en viktigt rättighet. Men inte hur som helst och inte på andra. Ännu viktigare är rätten till ditt eget liv. Inget slag av religiös eller på andra sätt traditionell könsstympning eller omskärelse av barn kan därför någonsin accepteras. Ändå görs det. För det görs alldeles för lite för att stoppa det.

Religiösa föräldrar ska ha rätt att omskära sina pojkar. Sa Angela Merkel och den tyska regeringen häromdagen. Erik Ullenhag, den svenska regeringens integrationsminister, är inte ett dugg bättre. Inte heller han vill förbjuda det slag av manlig könsstympning som en rituell omskärelse faktiskt är. Och Norge vill inte heller vara första eller enda land. Så länge det utförs på sjukhus är det okej, hälsade det norska hälsoministeriet för ett tag sedan. Helt emot en enig remissrunda som ville ha ett förbud.
Här är det åtminstone straffbart att könsstympa flickor. Sedan 1982 kan det åtminstone bli mellan två och fyra års fängelse, och även förberedelse eller underlåtenhet att avslöja att det kommer att ske, är straffbart. Men det religiösa påbudet att skära bort hela eller delar av flickans yttre könsorgan drabbar miljontals flickor i andra delar av världen.
Och det görs ännu mindre för att stoppa omskärelse av pojkar. Bara att kalla det omskärelse är i sig en nedvärdering. Det är också en könsstympning. Och ett religiöst påfund. Och precis som på flickor ett oåterkalleligt ingrepp.
Inte ens i vårt land är det förbjudet. Enda undantaget är om pojken är stor nog att förstå innebörden, och han inte vill. Då får ingreppet inte göras. Men ingreppet är inte särskilt omfattande, enligt integrationsminister Ullenhag. Som också anser att föräldrar har en rätt att uppfostra sina barn enligt den tro och tradition som dom tillhör.
Så ett förbud mot rituell könsstympning, som även manlig omskärelse är, blir alltså ett större ingrepp i religionsfriheten, än att ta bort frisk vävnad på pojkars kropp utan deras medgivande och tillåtelse? Att kränka pojkarnas personliga integritet och mänskliga rättigheter, är alltså mer okej än att stoppa religiösa påfund?
Att utan medicinska skäl göra kirurgiska ingrepp på barn, är inte någon annan persons rättighet eller frihet att bestämma. Och det är en ynkedom att politiken och världen inte vågar ta ställning och förbjuda könsstympning och rituell omskärelse av barn.