Ledare Sydöstran

Politik saknas mot ökad barnfattigdom

Ledare Sydöstran Artikeln publicerades

Det var förre s-ledaren Håkan Juholt som lyfte frågan om den ökade barnfattigdomen i Sverige. Nu är barnfattigdomen ständigt på den politiska dagordningen. Rädda barnens rapporter har berättat om fler barn som lever i fattigdom.

Barnfattigdomen växer också i Blekinge. 6000 barn i länet, eller vart femte barn, växer upp i en familj som enligt EU:s definition är fattig. Statistiska Centralbyrån har gjort en kartläggning för Sveriges Radio. Barnfattigdomen ökar i utsatta kommuner - inte i alla kommuner.
I Sverige råder massarbetslöshet och klyftorna ökar. A-kassan och sjukpenningen är urholkade. Den som av olika anledningar inte jobbar ska klämmas åt. Högerregeringen försöker samtidigt förminska problemet med barnfattigdomen. Den stör bilden av att fler är sysselsatta idag än 2006. Statsminister Fredrik Reinfeldt, (M), ifrågasätter dessutom värdet av Rädda barnens rapporter.
Att förtränga ett växande samhällsproblem är att bedra sig själv. Barnfattigdom fanns också under socialdemokratiska regeringar. Det intressanta är om det finns en samlad politik för att bryta utvecklingen. Miljöpartiet lämnade igår in en fråga till socialminister Göran Hägglund, (KD) om vad regeringen tänker göra. Snart har halva mandatperioden gått och högerregeringen kan inte fortsätta skylla samhällsproblemen på finanskrisen.
Den Borgska politiken att samla i ladorna fungerar inte för att få ned arbetslösheten. Ligger den kvar på nuvarande höga nivåer fortsätter också barnfattigdomen att öka. Barnfattigdomen är ett samhällsproblem och inte ett individuellt problem. Orsakerna är många till att fler ungar växer upp under torftigare förhållanden. Forskningen på området har mer att göra för att få en bättre bild av barnfattigdomen.
Utvecklingen mot ett tvåtredjedelssamhälle måste hejdas. Det handlar om jobb, utbildning och bryta segregationen mellan infödda och utlandsfödda. Det här låter sig inte göras i en höstbudget. Parallellt fördjupas den europeiska skuldkrisen. Risken finns för ekonomisk depression i Europa. All historisk erfarenhet visar att det är alltid de fattigaste som råkar mest illa ut när ekonomin faller.
När maskorna blir större i de sociala skyddsnäten är det de fattiga som först faller igenom. Måttet på vår civilisation är hur vi tar hand om våra barn och gamla.