Alla talar om GAL-TAN

Ledare Artikeln publicerades
Ebba Busch Thor
Foto:Henrik Montgomery/TT
Ebba Busch Thor

Vad GAL-TAN betyder vet nästan ingen. Trots det är begreppet högsta mode nu bland statsvetare och de som kommenterar politik.

GAL-TAN är förkortningar för ändpunkterna på en politisk skala som utmanar den kända vänsterhöger-skalan.

GAL står för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig). TAN står för Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk. Det sista ordet är intressant. Nästan alla partiledare talade mycket om nationen, Sverige och svenska värderingar, på Almedalsveckan för en månad sedan.

Det nationalistiska har hamnat i centrum för politiken i Sverige och andra länder på senare år, av flera skäl. Flyktingströmmar, terrorism, men även ekonomisk konkurrens och annat, har satt den egna nationen högt på dagordningen för politiker och väljare. Detta efter att det begreppet i Sverige varit lite grann i skymundan sedan i slutet av 60-talet. På särskilt 70-talet var det ju det internationella som stod i centrum.

Väljarna, och partipolitikerna, orienterar sig nu allt mer efter GAL-TAN-skalan, som konkurrerar med vänsterhöger-dimensionen. Vänster står för en omfattande offentlig sektor och dess välfärd för att ge invånarna trygghet finansierad med höga skatter. Höger står för en begränsad statsmakt med låga skatter som sätter individens frihet från statligt maktutövande högt.

I GAL-TAN är miljöomtanke, tolerans för olika livsstilar, sexualiteter, religioner och annat samt frihet för individen viktiga värden i GAL-delen. Av de svenska partierna hör Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och allt mer Centerpartiet hemma här. TAN-delen sätter traditionella värderingar högt, betonar lag och ordning samt inordnande under auktoriteter i samhället, och värnar nationen och det nationella i olika avseenden.

I val i Europa har de senaste åren partier som hör hemma i TAN-delen haft valframgångar: Nationella Fronten i Frankrike, Ukip i England, Dansk Folkeparti i Danmark, Sannfinländarna i Norge, AfD i Tyskland, FPÖ i Österrike med flera. I USA kan presidentkandidaten Donald Trump föras till uppräkningen.

Av partierna i Sverige hör Sverigedemokraterna hemma här, även allt mer Kristdemokraterna.

Flera av de över 100 år gamla partierna har svårigheter i det nya GAL-TAN-landskapet. Såväl S, M som L är kluvna bland partiföreträdare och sympatisörer gällande om man hör hemma på främst GAL- eller TAN-delen i skalan.

Skalor som går på tvärs mot vänsterhögerskalan har förekommit förr, och består fortfarande i vissa fall. En känd är ekologi-tillväxt. Partier som MP, V och C brukar föras till ekologidelen i den och S, M och L till tillväxtdelen. På 70- och 80-talen hörde KD hemma i ekologidelen, men ligger nu i tillväxtdelen i skalan.

Väljarna hamnar allt mer i vad statsvetarna kallar för korstryck mellan olika dimensioner, vänsterhöger och GAL-TAN. TAN-delen har rönt framgångar senaste åren i flera länder, även om vänsterhöger-skalan dominerar i de flesta länder, om än inte lika starkt som förr.

Robert Sundberg