Är slutförvaring av kärnbränsle ointressant?

Ledare ,
Foto:

I förra veckan startade domstolsförhandlingarna. Om slutförvaringen av använt livsfarligt kärnbränsle. Medierna är föga intresserad, som om detta inte är av allmänt intresse, trots att forskningen är långt ifrån överens med kärnkraftsbolagen.

Artikeln publicerades 11 september 2017.

Det handlar om kärnkraftindustrins ansökan om ett slutförvar för 12000 ton använt kärnbränsle i Forsmark, och en kritiserad metod utvecklad av Svenskt kärnbränslehantering SKB.

Metoden är inte säker och den är gammal. Ett stort antal kopparkapslar kommer att haverera redan de första 300 åren. Bentonitleran runt kapslarna är inte sprickfri. Vatten och salter når in och förstör kopparkapseln. Det visar internationella forskningsresultat.

Menar bland andra forskare vid Kungliga tekniska högskolan KTH, och vill att Mark- och miljödomstolen avslår kärnkraftsbolagens ansökan om att bygga ett slutförvar i Forsmark.

SKB hävdar att korrosion sker i mycket liten omfattning. Och får stöd av kärnkraftsbolagen och forskningsgrupper på Ångströms-laboratoriet i Uppsala. Medan Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG och Naturskyddsföreningen anser att ett slutförvar av livsfarligt kärnbränsle måste vara miljömässigt säkert i hundratusentals år. Därför måste också alternativa metoder och platser utredas som kan vara bättre.

Slutförvaring av använt kärnbränsle är en stridbar fråga. Vad anser regeringen? Någon folkomröstning planeras i alla fall inte den här gången. Kanske för att man minns 1980. Eller för att SKB, som det hävdas, bestämde metod redan för 40 år.

Men i Östhammar blir det folkomröstning, i mars. Och innan årsskiftet hettar det till på regeringsnivå, när domstolens utslag är klart, liksom Strålsäkerhetsmyndighetens utredning.

Annars är det med slutförvaring av kärnbränsle som med det ryska kärnkraftsbygget nära svenska gränsen. Det har blivit dom närmast sörjandes sak.