Hampus Engqvist: Behöver vi alla dessa klappar i juletid?
Stunden efter att alla klapparna är öppnade och man ser på berget av inslagspapper och kartonger, så infinner sig alltid en stunds nykterhet och tanken på om vi behöver vi alla dess grejer poppar upp i huvudet.
Ekonomi är läran om hur samhället hanterar sina begränsade resurser. Det är i alla fall den historiska betydelsen. Efter vår nyliberala era så handlar ekonomi mer om att generera en ständig tillväxt och att maximera kvartalsvinster.
– Du har ju gjort av med tre jordklot i år pappa, sade en besviken dotter efter en skoluppgift om hållbarhet. Det är knappast ett sätt att hantera begränsade resurser. Snarare ett sätt försöka att ta slut på resurserna på snabbast möjliga tid.
Mobilen fungerar sämre efter bara något år, tvättmaskinen slits ut och bilen är bara byggd för att hålla några år. Planerat åldrande är ett fenomen som Mattias Lindahl, professor i industriell miljöteknik påstår är vanligt förekommande. Produkter är byggda för att inte hålla en längre tid. Allt för att hålla uppe konsumtionen och tillverkningen.
I Sverige konsumerar vi mer än i de flesta andra länder inom EU. Är det ett tecken på att ekonomin går bra eller dåligt? Det beror ju på vilken definition man använder. Handlar det om att hushålla begränsade resurser har vi en dålig ekonomi eftersom vi bidrar till att plundra jorden på dess resurser. Är det tillväxt och vinster som gäller så är det en god ekonomi.
Det som är bra för ekonomin är dåligt för miljö och klimat. Det är ett förhållande som vi måste ändra på om vi ska kunna lösa klimatkrisen på riktigt. Att bygga in resursanvändning och klimatpåverkan i prissättningsmodellen skulle väga in den gamla synen på ekonomi igen och vi får ett mer hållbart samhälle.
Att inte bara hushålla på sin egen plånboks resurser utan även vår planets resurser.
