Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Bombhot och val i USA

Om det har skickas en brevbomb (inte detonerad) till tidigare presidenten i USA är det en stor nyhet. Inte bara Barack Obama fick en bomb sänd till sig gångna veckan, utan även förra presidentkandidaten Hillary Clinton och hennes make Bill, också tidigare president.
Publicerad 27 oktober 2018
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Ett polisfordon i Manhattan i New York forslar bort ett föremål efter att en misstänkt bomförsändelse påträffats.
Ett polisfordon i Manhattan i New York forslar bort ett föremål efter att en misstänkt bomförsändelse påträffats.Foto: Mark Lennihan

Utöver dem fick den kända rika affärsmannen George Soros och tidigare CIA-chefen John Brennan och några till bomber sända till sig. Bland dem skådespelaren Robert De Niro och förra vicepresidenten Joe Biden.

I två fall var det med bud och polisen bedriver utredning för att spåra den eller de som sänt bomberna. I minst ett fall har det redogjorts för typen av bomb, en 15 centimeter lång rörbomb.

Annons

De tänkta målen för bomberna är ledande, kända demokrater eller (och) kritiker mot republikanen Donald Trump, president i USA.

Vem eller vilka som sänt bomberna är oklart. Många menar att Trumps retorik och beteende, vid sina massmöten, bidragit till att ge en upphetsad stämning med utmålade fiender i form av politiska motståndare och de medier som granskar honom.

Vissa personer, som är (höger-)extremt lagda eller mentalt funtade på ett visst sätt, eller både och, kan ta intryck av det Trump säger och gå till praktisk handling mot de utmålade fienderna.

I Sverige finns ett exempel, från 1991, då den så kallade Lasermannen verkar ha inspirerats (eller hur det ska uttryckas) av dåvarande högerpopulistiska, främlingsfientliga partiet Ny Demokrati och dess budskap.

I USA är det valrörelse till mellanårsvalet (val ett år det inte är presidentval) tisdag 6 november. Trump är på valmöten över hela USA, även i stater där republikanerna, Trumps parti, brukar vinna i presidentval.

I mellanårsvalet gäller det att få de egna anhängarna att rösta. Detta eftersom valdeltagandet i regel är lägre än det är i presidentval.

I senaten är det nästan jämnt mellan Trumps parti och Demokraterna: 52 republikaner och 48 demokrater (två oberoende röstar med Demokraterna). Demokraterna såg fram till nyligen ut att nå valframgångar. Men nu verkar republikanerna gynnas av gott ekonomiskt läge i USA.

Valet gäller 35 senatorer varav de flesta, 24, nu hålls av demokrater och nio hålls av republikaner. Två platser hålls av oberoende.

Av de nio republikanerna ställer tre inte upp till omval. Några av de demokratiska senatorerna är uppe till (om-)val i stater som brukar rösta republikanskt i presidentval, i western och södern. Det är även hård kamp om senatsplatserna i några stater där det brukar väga jämnt i presidentval.

I de 36 stater (och tre territorier) där det är guvernörsval är det i de flesta fall en republikan som kandiderar till omval.

Annons

Alla 435 platser i representanthuset är det också val till. Där väntas Demokraterna kunna erövra majoriteten från republikanerna.

För att få igenom sina förslag behöver Trump och hans parti behålla majoriteten i åtminstone senaten. Och för att hindra Trump att få igenom sin högerliggande politik behöver Demokraterna vinna så mycket de kan, helst majoritet i både senaten och representanthuset.

Robert SundbergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons