Bra med stöd till medier

Ledare
De flesta tidningar, särskilt de med driftstöd, är i en process med ökad digital inriktning men där verksamheten med utgivning av papperstidning fortfarande är viktig.
Foto: Mattias Mattisson
De flesta tidningar, särskilt de med driftstöd, är i en process med ökad digital inriktning men där verksamheten med utgivning av papperstidning fortfarande är viktig.

På onsdagen publicerades på Dagens Nyheters debattsida att sju riksdagspartier är överens om en uppgörelse om press- och mediestöd. Det är ett välkommet besked, eftersom ett sådant efterfrågats i månader.

I november 2016 lades en utredning om mediestöd fram, av Anette Novak. Den hade en rad förslag, varav flera var kontroversiella eller otydliga. Därmed fick förslagen kritik från många håll, även om utredningen i sin beskrivning av läget och ekonomiska villkor på medieområdet var utförlig och bra.

I uppgörelsen ingår en höjning av press- och mediestödets totalbelopp med tio procent eller 55 miljoner kronor i två omgångar med ett år mellan dem, 2019 och 2020. Totalt 110 miljoner.

De regler för stöd till papperstidningar som finns, driftstöd, blir kvar och dess vanligaste maxbelopp höjs med tio procent. Det är bra och behövs eftersom de flesta tidningar, särskilt de med driftstöd, är i en process med ökad digital inriktning men där verksamheten med utgivning av papperstidning fortfarande är viktig.

Även stödet för distribution, av papperstidningar, höjs. Det sker med 50 procent. Det är bra eftersom medieföretagen de senaste åren börjat minska sin distribution av tidningar i områden där kostnader för utdelning är höga.

Stödhöjningen sker från låg nivå ekonomiskt och kunde ha fått öka mer. Detta eftersom minskad distribution blivit ett vanligare grepp av tidningsföretag de senaste åren. De som det gäller, som är i riskzonen att få försämrad distribution, är ofta äldre personer i glesare bebodda landsdelar.

Apropå sådana områden införs stöd för bevakning av mindre journalistiskt bevakade delar av landet, med upp till en miljon kronor per kommun och medieföretag. Det är bra, men detaljer i hur kraven för stöd ser ut är inte angivna. Om det blir svårt eller lätt att leva upp till kraven för stöd är svårt att uttala sig om.

Ett stöd för utveckling ska också komma. Även här är det otydligt i detaljer. Generellt kan sägas att det är behövligt med stöd, eftersom mediebranschen är i en omfattande teknisk omvandling nu.

Presstödet har de 47 år det funnits gynnat en mångfald i bevakning och utbud på pressens område och valfrihet i morgontidningsval för konsumenter. Trots förekomsten av detta stöd har ändå en rad tidningar lagts ned och få nya har startats, även om några exempel finns.

Med förekomsten av presstöd har det utöver en journalistisk mångfald erbjudits en politisk mångfald. Flera av de tidningar som fått eller får presstöd har varit, eller är, socialdemokratiska, som Sydöstran. Utan något press- och mediestöd skulle nästan alla av de drygt tio återstående socialdemokratiska morgontidningarna försvinna.

Statligt stöd till medier, ofta morgonpressen, är inget unikt för Sverige och inte ovanligt utan förekommer i flera länder i och utanför EU, som i Norge och Frankrike.

Detaljer i presstödet har justerats genom åren. Även delar i det nu föreslagna mediestödet kan behöva ändras om några år, då det nya digitala medielandskapet erhållit tydligare form.