Ayman Fares: Det vita guldet i Afrika
Människans nyfikenhet är en grund till vår fascination av naturen och det vilda. Någonstans förvandlas också denna fascination till impulser och törst efter att äga det extraordinära.
Dessa impulser kan också ge människan skoningslösa drifter att jaga. Afrika, som präglas av en fantastiska mångfald av djur, genomlider ett blodbad i i människans spår.
Elefanten är ett av flera djur som riskerar sin existens till följd av tjuvjakt på elfenben. I början av 70-talet fanns det ungefär 1,4 miljoner vilda elefanter i Afrika, idag är siffran på 400 000. Enligt WWF:s beräkningar skjuts det en elefant varje kvart.
Det har visat sig att terrorister finansierar sin verksamhet genom att sälja elfenben till välbärgade i världen över, i Kina tror många att detta kan bota diverse sjukdomar. I Afrika är det många som tar sig från fattigdomen genom att skjuta en elefant och sälja betar, som senare blir statyer eller smycken.
I Frankrike har man lyckats sälja elfenben till ett värde av 10 000kr/kg. Även noshörningen kämpar för sin överlevnad.
Men vad säger det om vår samtid när arter som funnits på denna planet i 60 miljoner år riskerar att dö ut som konsekvens av människan. Någonstans tror jag att detta är en bildningsfråga, jag tvekar starkt på att vi i allmänheten vet om hur vår planet och ekosystem fungerar. Dör en djurart, eller kraftigt minskar, skapar det en obalans i systemet. Den som vill lära sig mer om detta rekommenderas Our planet på Netflix.
Idag finns det konventioner och överenskommelser stater emellan för att försöka rädda elefanten, men än är Afrika ett krigsfält. På ena sidan terrorister och desperata människor som försöker fly fattigdomen, på andra sidan betalda jägare som försöker skydda djuren.
Däremellan finns det vita guldet på elefanten.
Jag hoppas att våra modiga skyddsjägare i Afrika får det stöd de behöver av världen, hedras för sitt mod och vinner kampen om elefantens överlevnad.
