Facket gav mig vingarna att lyfta med

Ledare Artikeln publicerades

Jag ger mig ut i det okända, ett äventyr där allting kommer att vara ett oskrivet blad. Under fem års tid så har jag gjort mitt bästa för att se till att inga medlemmar bli skadade eller dödade på sina arbetsplatser och jag måste erkänna att ni alla har blivit som familjemedlemmar.

Ni har stöttat och hjälpt mig lika mycket som jag har hjälpt er. Ni har gett mig den styrka och drivkraft som gjort att vi tillsammans kunnat förändra arbetsplatserna och se till att ni alla arbetar säkert.

Som en kycklingmamma blir jag lika orolig varje gång jag hör att någon av er blivit skadade och för er har jag också släppt allt jag haft för händerna för att hjälpa er när något varit fel.

Jag vill berätta om de människor på IF Metall i Blekinge som verkligen lyft upp mig och lärt mig att alltid stå upp för det som är rätt, de människor som gjort att jag vågar stå rakryggad och kämpa för er alla. Leif Gummesson, Sölvesborgsektionens förra ordförande var den som såg till att jag började arbeta fackligt.

Han har varit min mentor och min vän under fem års tid och hjälpt mig igenom både bra och dåliga händelser och aldrig slutat tro på mig. Yngve Svensson och Patrik Larsson, före detta ombudsmän på avdelningen, ni har funnits där och lärt mig massor genom åren och alltid hjälpt mig ur svåra situationer.

Ni uppmuntrade mig alltid och lät mig flyga stark och fri. Johnny Persson och Annette Rydell ni två har trott på mig och kämpat vid min sida för medlemmarna och för ett bättre samhälle. Ni alla har varit den stabil grund som en svajig pelare behövt.

Till tjejerna på avdelningen vill jag sända en stor kram, ni är bäst och jag älskar er alla!

Till Blekinges medlemmar vill jag säga ett stort tack för denna tid. Glöm aldrig bort att vi är starkast tillsammans.