Fler unga mår dåligt
Jämte drömmarna om framtiden har det också varit ångest inför framtiden. Efter barndomen ska människan formas i ungdomen till det hon ska bli och vara som vuxen. Under flera decennier har det klagats på skolan och sjunkande betygsresultat.
Inte minst från den borgerliga sidan har angreppen på den så kallade flumskolan varit starka och ihållande. Det har varit för lite krav och för mycket kravlöshet. Det har sällan gjort skolan bättre. Flumskolan fanns även när Jan Björklund, L, var utbildningsminister i åtta år.
Dagens skoldebatt handlar mest om utslagning av elever, orimliga betygssystem och lärarnas sjunkande status och lärarbrist. Betygssystemen kommer och går. Segregationen består.
Det krävs minst en gymnasieutbildning för att en ung människa ska ha en chans att få in en fot på en mer krävande arbetsmarknad. Det vet ungdomarna.
En misslyckad skoltid kan repareras senare i livet med Komvux. Det är en klen tröst för ungdomar som har svårt att klara kraven i skolan. Alla borde veta att barn/ungdomar med föräldrar med högre utbildningar är gynnade jämfört med elever som har föräldrar med lägre utbildningar. Detta ska skolan kompensera för - men det lyckas skolan allt sämre med.
Fungerar inte skolan fungerar inte heller de som studerar där. Den psykiska ohälsan i åldern mellan tio och 17 år har ökat med 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Det larmade Socialstyrelsen om ifjol när en ny rapport presenterades om den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.
Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Mot den bakgrunden presenterade det socialdemokratiska regeringspartiet på torsdagen ett vallöfte om 250 miljoner kronor mer till landstingen för att stärka den specialiserade psykiatrin, Bup (barn- och ungdomspsykiatrin) och vårdcentraler.
Ungdomsförbundet SSU ser det som ett krafttag mot den psykiska ohälsan bland unga. Att de mår allt sämre är också ett samhällsproblem. Följande löften delas ut:
- Skolan ska bli bättre att upptäcka tidigt när ungdomarna mår dåligt.
- Köerna ska kortas till psykiatrin.
- Unga ska snabbt få stöd i sin mobil.
- De ska få rätt stöd för att förhindra självmord.
Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog välkomnar satsningen men tror inte det räcker. Det har han säkert rätt i. Det är trots allt en reform och fler är att vänta. Alla riksdagspartier vill satsa mer pengar på att få ned antalet ungdomar som mår dåligt. Det är ett bra besked.
