Folkförsvarets återkomst

Ledare
Rekryter övar lågintensiv strid vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Rekryter övar lågintensiv strid vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg.

När Moderaternas och Kristdemokraternas budget antogs av riksdagen innebar det en höjning av försvarets anslag, för 2019 med 3,9 miljarder kronor.

Från försvaret hade önskemål om ökade anslag med tre miljarder kronor för 2019 begärts, för att klara tilldelade uppgifter. För 2020 vill försvaret ha fem miljarder kronor mer och för 2021 tio miljarder kronor mer.

Försvaret är i fokus varje år i januari när konferensen Folk och Försvar i Sälen hålls, i år 13-15 januari. På den deltar politiker, militärer, journalister och andra med koppling till försvarsområdet.

Kanske kan man prata om det militärindustriella komplexet. Begreppet myntades av den före detta generalen och presidenten i USA Dwight D Eisenhower 1961 vid dennes avskedstal som president.

I det komplexet ingick försvarsindustrin, vilken ofta är verksam dolt för allmänheten. Men är påtaglig för de politiker som har försvaret som ansvarsområde.

Försvarsindustrin vill få produkter och tjänster sålda till försvaret och exporterade till andra länder. I det fallet är det bra att uppvisa ett land, Sverige, som använder det man erbjuder.

Några dagar före jul kom en nyhet i Sveriges Television att försvarsberedningen ska lämna rapport under våren och kommer föreslå en upprustning av armén. Den ska ha tre brigader, med placering i Skåne, Västergötland och Norrbotten.

En brigad består av cirka 5 000 soldater i krigsorganisationen. I dag finns två, men de är inte fulltaliga. En brigad finns nu i praktiken.

Det ska även vara en lätt brigad nära Stockholm och en stridsgrupp på Gotland. Det här ska genomföras till 2025. Om så sker kräver det drygt 20 miljarder kronor mer i anslag till försvaret, jämfört med nivån 49 miljarder kronor 2018.

Det är en stor ökning på kort tid. Sverige hade 2010 till 2017 vilande värnplikt, i praktiken yrkesarmé. Ungefär 3 500 togs in per år för grundläggande militär utbildning då.

Men de som gick vidare till den följande befattningsutbildningen var drygt ett par tusen. Det är med de som går igenom all utbildning brigaderna bemannas.

När militära omvärldsläget försämrats måste Sverige rusta upp likt andra länder. Det kostar pengar.

Sedan kalla kriget och minskningen av försvaret från 90-talet och framåt har försvaret ändrats till ett litet och i sig effektivt insatsförsvar. Men det klarar bara av en mindre mängd uppgifter.

Fram till 80-talet var det ett i soldater stort försvar baserat på värnplikt. Dess utrustning var i vissa delar äldre, även om de fungerade. Försvaret var inriktat på fördröjningsstrid över stor markyta.

När försvaret nu rustas upp kommer försvarsindustrin att vilja sälja vapen till det. Det blir en kamp om försvarets ökade anslag. I den har försvarsindustrin försteg.

Flera av de vapen de säljer kan det i och för sig vara bra för Sverige att ha. Det är dock risk att det är få som pläderar för vikten av många soldater med traditionell utrustning, vapen och ha övningar.

Detta för att klara av uthålligt försvar på stor yta, ett folkförsvar. Fast mindre än förr.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.