Försvar kräver hög skatt
En av sakfrågorna är försvarets anslag. Gällande statsbudgeten trodde nog många att det är övergångsregeringens förlängning av årets budget som gäller. Och det antas av riksdagen, kanske enhälligt. Men så är det inte.
Högerkrafter, i Moderaterna, Sverigedemokraterna och bland opinionsbildare, umgås med en plan att M ska lägga en budget som gärna har Kristdemokraternas godkännande och att även SD röstar på den.
Denna M-budget, med skattesänkningar, skulle i en omröstning vinna över regeringens, eller de rödgrönas, budget. Detta eftersom det skulle bli 154 röster för M, SD och KD och 144 för övergångsregeringens (+V) förlängning av årets budget in i 2019.
Detta i alla fall om C och L inte röstar på övergångsregeringens budget. Om något, eller båda, av dem gör det vinner övergångsregeringens budget, förutsatt att inte C röstar på M-budgeten.
Att det tre veckor före 15 november diskuteras om att Löfvens övergångsregering kan bli sittandes med en moderatbudget visar hur snett regeringsbildningen hamnat när inte talmannen tvingar regeringsbildare pröva regeringsalternativ i omröstningar. Detta så de kan accepteras eller avfärdas och i senare fallet ett extra val få rycka närmare.
”Hur ska försvaret ges mer pengar när statens intäkter ska minskas genom sänkta skatter?”
Så till sakfrågor. Försvaret har dykt upp som sådan i veckan. Blekinge Läns Tidning, BLT, har haft en ledare där åsikten att försvarets anslag bör öka till de två procent av bnp, värdet av landets varor och tjänster varje år, som diskuterats eftersom Nato har ett sådant mål för medlemsländer.
Det motsvarar nästan 50 miljarder kronor, en fördubbling av försvarets anslag. Frågan är hur de som, likt BLT-ledarsidan, förordar det har tänkt finansiera det. BLT är en liberal tidning och förordar allianspartiernas politik.
De partierna vill ha skattesänkningar. Ett par exempel är Moderaternas ytterligare jobbskatteavdrag på minst 18 miljarder kronor per år och Liberalernas borttagna värnskatt på 6,5 miljarder kronor per år. Hur ska försvaret ges mer pengar när statens intäkter ska minskas genom sänkta skatter?
Patrik Oksanen är en försvarskunnig politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning, HT (centerpartistisk). Han har i en ledare oroat sig för att försvaret inte får extra pengar för 2019 om övergångsregeringen förlänger budgeten som gäller i år. Han vill anslå tre miljarder kronor mer för 2019.
Det är utöver ökningen i uppgörelsen om försvaret som finns mellan S+MP-regeringen och M samt C. Oksanen riktar sin önskan till Löfvens regering.
Men om ökat anslag (utöver överenskommelsen) är så viktigt borde Oksanen på HT rikta sig till sitt närstående parti C om att släppa fram en Löfvenregering och C förhandla med den om höjt anslag.
BLT och HT visar det som väntar med en borgerlig regering: höjning av vissa anslag, som försvarets, samtidigt som skatter ska sänkas. Gap mellan utgifter och intäkter uppstår: underskott.
