Försvar och finansiering
Beredningen har representanter från alla riksdagens åtta partier och har letts av Björn von Sydow (S), före detta talman och försvarsminister.
Beredningens förslag är att försvaret ökas, för första gången på 40 år. Av ekonomiska och andra skäl minskades försvaret, sakta på 80-talet och sedan snabbt.
Värnplikt och krigsplacering gjorde att över 700 000 fanns i krigsorganisationen på 80-talet. Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning drogs försvaret ned.
Flygvapnet, marinen och armén blev mindre. Det gällde oavsett hur man räknade, exempelvis stridsflygplan och flygdivisioner, ytstridsfartyg och ubåtar, brigader och soldater samt vapen som haubitsar, stridsvagnar, stridsfordon med mera.
2010 till 2018 var värnplikten vilande. Under de åren var det rekrytering av frivilliga soldater till försvaret. Uppåt fyra tusen per år gick den grundläggande militära utbildningen. Men för få, drygt hälften av dem, gick vidare till befattningsutbildning och senare till att vara anställd soldat.
Från 2018-19 är det värnplikt igen, men med färre än före 2010. Runt 2 500 gör värnplikten nu. Antalet föreslås öka till runt 8 000 från 2025. Det ska möjliggöra en dubbelt så stor armé: 30 000 militärer.
I nuläget är armén två brigader stor (en är på drygt 5 000 soldater) varav en inte är fulltalig. Basorter för dem är Skövde respektive Boden och utbildningsförband där. Två nya brigader ska sättas upp, en i Skåne med Lund som basort och en i Stockholmsområdet.
Till det kommer stridsenheten på Gotland. Fyra brigader och Gotlandsstyrkan finns då i arméns krigsorganisation. Dessa ska ha vapen och utrustning, som stridsfordon, stridsvagnar, haubitsar (artillerikanoner, modellen archer).
Det är framför allt armén som föreslås bli förstärkt enligt beredningen. Men även marinen ska öka. När två nya ubåtar, A 26 tillförs, ska tre gamla behållas så det blir totalt fem.
Kustkorvetterna, fem i Visbyklass, ska få robotluftvärn för försvar av sin omgivning.
När flygvapnet får 60 nya Jasplan av modellen Gripen E ska många av de gamla, 90 Gripen C, behållas. Tvåsitsiga Gripen D ska ersätta skolflygplanet SK 60 som är över 50 år gamla.
Det går att ta upp fler detaljer om försvaret, men dessa får räcka. Principen är att det rustas upp. Det måste göras eftersom Ryssland rustat upp och uppträder militärt aggressivare.
Försvarsberedningen har inte satt prislappar på föreslagen. Risken är att det krävs mycket pengar för att åstadkomma upprustningen.
Frågan är hur det ska finansieras? En rad skatter ska ju sänkas enligt januariavtalet. Det sker i ett läge när skatteuttaget mätt i skattekvotens andel av bnp är den lägsta på 40 år.
Mycket annat i statens budget behöver också resurser, bland annat vårdsektorn och arbete för grön omställning apropå klimathot och global uppvärmning.