Ledare: ”God ekonomi, svag krona”

Ledare Artikeln publicerades
Stefan Ingves, chef för Riksbanken.
Foto: Magnus Andersson/TT
Stefan Ingves, chef för Riksbanken.

Man brukar tala om kronan och vad den har för kurs mot andra valutor. Kronan har nämligen försvagats på senare tid.

Det har skett trots att svenska ekonomin är god och statsfinanserna är bra.

Statsskulden är låg och har minskande trend. Den var 40,8 procent av BNP, bruttonationalprodukten, 2017. Ledande eurolandet Tyskland hade en statsskuld på 63,9 procent det året.

Statsbudgeten är i balans och har överskottsmål. Det finns en viss arbetslöshet, 6,3 procent helåret 2018 enligt Statistiska centralbyrån. Det är dock lägre än högsta nivån sedan 2000, runt finanskrisen 2008-09, på 8,6 procent.

Och sysselsättningsgraden är hög. Redan 2016 hade Sverige högsta sysselsättningsgraden av EU-länderna.

Så vi har två faktorer som inte brukar höra ihop, men nu gör det i Sverige: svag valuta och bra statsfinanser. Vad beror det på? Ja, riksbanken pekas ut som boven i dramat.

Riksbanken har ett mål att hålla inflationen på två procent, i ett spann på en till tre procent.

Men varken prisökningar eller löneökningar är av någon större grad i Sverige sedan några år, så inflationen tenderar att hamna under två procent.

Förr, i årtionden, fick riksbanken bekämpa en hög inflation, genom att hålla en hög styrränta, sedan 1994 heter reporänta. Hög styrränta gav dock höga räntor hos affärsbankerna, vilket gjorde det dyrt att låna.

Det blev dyrare med bostadslån, vilket gjorde att prisutvecklingen på småhus och bostadsrätter dämpades. Det blev även dyrare för företag att låna för investeringar och expansion av verksamheten. Det dämpade den ekonomiska tillväxten.

Vidare saktade landets ekonomiska tillväxt in om räntorna var höga. Ekonomiska konjunkturen försämrades i så fall. Men om inflationen minskade (nedåt två procent från en tidigare högre nivå) och kronan stärktes kunde internationellt kapital söka sig till landet.

Det var främst att de svenska storföretagen tog hem exportvinster. Det ledde till en positiv spiral ekonomiskt, för kronkursen och nedpressad inflation.

Men det innebar en åtstramning av landets ekonomi och försvårad export. Svenska varor och tjänster blev dyrare i utlandet. Det blev också dyrare för folk från andra länder att handla i Sverige, exempelvis vid turistbesök här.

Det är denna situation som Sverige inte är i nu, förutom att inflationen är låg.

Sverige är i omvända situationen: Svag valuta, billiga varor och tjänster i utlandet för företag som exporterar. Billigt för utlänningar att handla i Sverige vid turism här. Dock är det dyrt för svenskar att köpa importerade varor och att turista i utlandet.

Enligt ekonomiska skolböcker borde inflationen ta fart i Sverige nu. Men det gör den inte.

Om riksbanken skulle höja reporäntan, från nivån minus 0,25 procent den fortsatt ligger still på, enligt riksbankens beslut nyligen, skulle kanske kronan stärkas. Men inflationen skulle troligen få svårare att öka.

Men exportindustrin, som brukar omhuldas av politiska och ekonomiska makthavare, kan vara glad över den svaga kronan, liksom turistnäringen i Sverige.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.