I skogsbrändernas tid
En gäller att klimatfrågan sätts i centrum, med risken att det på sommaren blir varmare och torrare i Sverige, med bränder som följd. Om ett parti som Miljöpartiet kan gynnas av det i valet finns med här.
En annan gäller Sveriges beredskap för skogsbränder och allmänt gällande katastrofer. I båda fallen är det problem att ansvaret är delat på ett flera sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ligger under justitiedepartementet.
MSB har inga helikoptrar och kunde kanske ha mer utrustning. Motsvarigheten till MSB i Norge har ett flertal helikoptrar.
De cirka 15 helikoptrar som försvaret har ligger under försvarsdepartementet.
Och det finns sju helikoptrar som ligger under kustbevakningen, vars inköp skötts av näringsdepartementet. De har inte krok, som behövs för last med vatten.
”Det är många som har åsikter och man kan undra hur Sverige bäst ska gardera sig för framtiden.”
Sverige har valt bort att skaffa den typ av flygplan som kan användas för vattenspridning vid skogsbrand och som Sverige nu får understöd av från Italien.
När beslut att inte ha egna plan togs var utsikterna till skogsbränder mindre än vad de är nu, när klimatförändringarna visat sig vara påtagliga, med torka sommartid, snabbare än beräknat.
Sådana plan bedömdes användas för kort tid per år. Nu är läget ett annat och sådana plan kan införskaffas i ett större sammanhang än Sverige, som för Norden eller (norra delen av) EU.
Det framhålls att plan för brandsläckning även finns i Ryssland och kan eventuellt erhållas som hjälp därifrån, om vilja hos båda parter finns.
Det är många som har åsikter och man kan undra hur Sverige bäst ska gardera sig för framtiden.
På kort sikt är den brandbekämpande personalen från räddningstjänsten tröttkörd efter ett intensivt arbete och utrustningen, som slangar, begränsad.
Villkor för brandmän och deltidsbrandmän har kommit upp i debatten i samband med detta. Om kommunal regi är bästa formen för organisering av dem kan diskuteras. Kanske måste de läggas på en högre nivå, regioner som består av ett eller flera län eller på staten.
Deltidsbrandmän har haft dåliga villkor och låg ersättning, och det är ett av problemen att döma av debatten gällande dem senaste åren.
Det är ekonomin som styr villkoren även här. Större enheter än (små) kommuner, främst staten, kan nog bära kostnader för deltidsbrandmän och ordinarie brandmän bättre än många kommuner.
En debatt har även uppstått på temat ”Varför besöker inte statsministern brandområdet?”. Paralleller dras med hur den borgerliga regeringen och dess ministrar agerade, eller inte, vid branden i Västmanland 2014.
Visst kan ministrar och statsministern på plats ge stöd och inge förtroende. Men de kan också vara i vägen för brandbekämparna och anklagas för att knipa billiga politiska poänger på branden. Något facit på vad som är rätt agerande finns inte.
Det bästa är om politikerna i förebyggande beslut ger bra förutsättningar för att klara av situationer som skogsbränder.
