Klimatavtal var god dröj

Ledare Artikeln publicerades
FN-chefen Ban Ki-moon och franske utrikesministern Laurent Fabius under klimatmötet i Paris. Sluts ett internationellt bindande miljöavtal idag lördag.
Foto:Christophe Ena
FN-chefen Ban Ki-moon och franske utrikesministern Laurent Fabius under klimatmötet i Paris. Sluts ett internationellt bindande miljöavtal idag lördag.

Alla som befinner i den gyllene medelåldern eller är ännu äldre minns kärnvapenskräcken under Kalla kriget. Skulle någon trycka på knappen som utlöste det stora förödande kärnvapenkriget?

Det vara nära några gånger. Inte minst i oktober 1962 under Kubakrisen och 1983 efter att Sovjetunionen skjutit ned ett sydkoreanskt passagerarplan som av misstag kommit in på sovjetiskt territorium.

Nedskjutningen hände före Gorbatjov och perestrojkan. Under terrorbalansens epok har alla förstått att ingen kan vinna ett kärnvapenkrig. Många människor levde likväl i ångest att någon skulle missförstå och avfyra en kärnvapenmissil.

Efter Berlinmurens fall och Kalla krigets slut väcktes stora förhoppningar om en fredligare värld. Arabiska våren 2011 var också löftesrik. Fred och demokrati var möjlig i världens mest konfliktfyllda områden i Mellanöstern. Det såg riktigt ljust ut.

Nu lever vi under ett kollektivt terrorhot istället. Men vi lever också under ett klimathot som skapar ångest. Kärnvapen, terror och klimatkatastrofer är så stora hot att människor lätt känner vanmakt. Vad kan den lilla människan göra mot dessa hot?

Räcker det med att vi i den rika världen sopsorterar bättre, äter mindre med kött, kör bil fossilfritt eller avstår flygresor?

Visst har vi som individer ett ansvar för att begränsa uppvärmningen av jorden med 2 grader, eller 1,5 grader. Men människor förväntar sig också att våra politiska ledare fattar internationellt bindande beslut.

På fredagen var det tänkt att ett globalt klimatavtal skulle klubbats på Parismötet. På lördag förmiddag hoppas parterna att avtal kan skrivas under. Stämningarna var i grunden optimistiska på fredagen. Men mycket pekar på att det blir ett urvattnat avtal i Paris i veckoslutet.

Miljöminister Åsa Romsson, (MP), talade på fredagen om att ett årtal för bindande tuffare utsläppsminskningar var mindre viktigt. Det viktiga är ett det finns ett bindande ramverk för utsläppsminskningar.

Ett nytt fiasko i Paris efter fiaskot i Köpenhamn har egentligen inte jorden råd med. Men även efter ett misslyckande eller halvt misslyckande i Paris fortsätter livet och därmed teknikutvecklingen. Sverige vill gärna gå före och det är bra.

Det finns ett växande omvandlingstryck för en fossilfri värld. Krismedvetande växer men för att det också ska bli konkreta beslut för att radikalt begränsa temperaturhöjningen krävs politiskt ledarkap.

Om Donald Trump blir ny president i USA har världen anledning att bli rädd. Om EU-länderna inte lyckas samla ihop sig är det också en bedrövelse. Just nu är EU-ledarna fullt upptagna med att hålla flyktingarna borta från sina gränser. Varken flyktingkris eller klimatkris blir lösta med mer nationalism.

Vindarna blåser åt fel håll och nattmanglingarna fortsätter i Paris.